Klimatet kan inte vänta, och samhället måste gå före och visa vägen genom kollektiva lösningar. Därför kräver Vänsterpartiet nu ett tioårigt moratorium för det finanspolitiska ramverket, vilket frigör 700 miljarder till investeringar för omställning av transporter, elproduktion och bostäder.

Vi befinner oss i ett akut klimatnödläge. Flera tunga aktörer, däribland Klimatpolitiska rådet, har pekat på att omställningspolitiken måste accelereras. Att inte agera i klimatfrågan är förenat med stora risker och enorma kostnader i framtiden. Varje dags dröjsmål ökar den skuld som framtida generationer måste bära, och lägger ännu större investeringskrav på deras axlar. Vi måste alltså sjösätta omfattande investeringar så snart som möjligt – för att nå våra klimatmål och för att undvika en situation där klimatkrisen orsakar skador som inte går att reparera.

Därför föreslår Vänsterpartiet nu ett historiskt omfattande investeringsprogram för klimatet på 700 miljarder kronor. Investeringsprogrammet fokuserar på tre viktiga områden för klimatomställningen – infrastruktur, elöverföringskapacitet och elproduktion samt bostadsbeståndet. Här ingår resurser för alltifrån laddinfrastruktur och stambanor för höghastighetståg, till klimatanpassad renovering av miljonprogrammen. Med Vänsterpartiets förslag skulle Sverige ta rejäla kliv mot att bli världens första fossilfria välfärdsland.

För att finansiera klimatomställningsprogrammet föreslår Vänsterpartiet ett 10-årigt moratorium för dagens överskottsmål i den offentliga budgeten, med start år 2023. Istället ska detta ersättas med ett underskottsmål på -1 procent av BNP. Detta kommer inte att äventyra de offentliga finanserna. I budgetpropositionen för 2022 beräknas den offentliga bruttoskulden till 35,4 procent och sjunker till 31,1 procent 2024. Med det underskottsmål vi föreslår skulle den offentliga bruttoskulden landa på omkring 39 procent av BNP år 2032. Det skulle fortfarande innebära en av de lägsta skuldnivåerna inom EU.

Detta alltså oräknat de positiva ekonomiska effekter som ett investeringspaket av den här omfattningen skulle medföra, som inte minst skulle innebära ett stort antal nya arbetstillfällen.

Vänsterpartiet är inne i en process att delvis lägga om den ekonomiska politiken. Omfattande investeringar i klimatomställningen är en bärande del av den omläggningen. De huvudsakliga argumenten för Vänsterpartiets förslag är dock inte statsfinansiella. Vi behöver en offensiv klimatpolitik som samtidigt är effektiv och socialt rättvis. Därför behöver vi genom gemensamma ansträngningar styra bort från fossila transporter, klimatnegativ produktion och konsumtion.

Ett så omfattande investeringsprogram som Vänsterpartiet föreslår kommer naturligtvis att innebära utmaningar för statsförvaltningen. Därför vill Vänsterpartiet att en omställningsminister ska ges i uppdrag att samordna, prioritera och bevaka klimatomställningen. Till sitt förfogande bör denne få en nyinrättad klimatinvesteringsmyndighet som bistår i arbetet med att prioritera, utreda och bevaka omställningen.

Läs Nooshi Dadgostar och Ali Esbati om förslagen på DN Debatt.

Se pressträffen med Ali Esbati och Åsa-Pia Järliden Bergström.

Banderoller målas och talkörer ska skrivas. Vi förbereder oss inför arbetarrörelsens högtidsdag 1 maj.  

Här kommer vi att mötas under banderoller för schyssta arbetsvillkor, för att bostad ska vara en social rättighet, för en klimatomställning. Vi demonstrerar för att våra unga i arbetarområden ska kunna känna hopp i sin ort. Vi säger Nej till Nato, nej till krig, nej till militarisering och ja för fred. 

Hoppfulla unga gör trygga orter lyder en av årets paroller. Alla barn ska med, ha en framtidstro. Från förskolan i den pedagogiska verksamheten, till grundskolan som kan möta upp ens behov.

Att senare få en anställning och kunna skriva under sitt första hyreskontrakt för en rimlig hyra. Det räddar liv. 

Har du arbetat med en 15 åring med en fotboja? Rapporter från kriminalvården haglar, ett arbete som är psykiskt krävande. Där finns ingen tid för återhämtning, lägg till utbrändhet och sjukskrivningar och uppsägningar från de anställda. Kriminalvårdens häkten och anstalter är fulla. Det finns fler intagna än personal vilket påverkar behandlingsprogrammen för klienterna. Lagstiftningen säger att alla intagna ska få behandling, detta är inte längre möjligt i den kris som kriminalvården befinner sig i.

Alla ska ha en välfärd även de som hamnat i kriminalvården där forskning visar att behandling minskar risken för återfall. Samtidigt så avbryts samverkan med arbetsförmedlingen på håll på grund av att arbetsförmedlingen ska bedrivas av privata aktörer. Målet med att få ingång till ett jobb blev nu ännu svårare för de personer som försöker starta om. 

Samtidigt yrar Bush och Åkesson på om ”islamisterna” och fortsätter sin turné av att svartmåla våra barn och arbetarområden. De gör allt i sin makt för att splittra och dagens politiska utspel från den samma är en politik som är direkt farlig. Vi måste fortsätta att vara tydliga med den sociala rörelsen att ena oss mot den rasism som finns och samtidigt bekämpa den ojämlikheten som bidrar till barnfattigdom. 

På 1 maj demonstrerar Vänsterpartiet Storstockholm tillsammans med alla partiföreningar och närliggande rörelser under årets paroll som är ”Allas välfärd”.  En dag för gemenskap och solidaritet, för allas lika värde, för vår demokrati.

Vi tågar för en trygg bostad, för gröna jobb, en fungerande skola. Vi ska ha fler kollegor i en akut och undernärd välfärd för en välfärd för alla! 

Vi ses på La Mano för den internationella solidariteten och därefter ses vi på Medborgarplatsen kl 12:00! 

Det har blivit allt dyrare att åka med kollektivtrafiken. Höga priser både slår hårt mot plånboken och är dåligt för klimatet. Vi vill därför halvera taxan i kollektivtrafiken, till att börja med i ett halvår för att kompensera för ökade priser här och nu.

Från många håll kommer nu förslag mot de chockhöjda bensin- och dieselpriserna. Även Vänsterpartiet ser behovet av detta, det är naturligt med tillfälliga insatser för att dämpa den prischocken. Vi måste förhindra att folk drivs från hus och hem eller inte kunna ta sig till jobb eller skjutsa barnen till skolan. Men det kan bara gälla kortsiktigt! På sikt måste fossilmedel fasas ut och därför är satsningar på alternativen nödvändigt.

Visste ni att det finns en Vänsterkör i stan? Jag blev nyfiken och ville veta mer om vad som är speciellt med just en Vänsterkör? Jag frågade Samuel Scherman och Bengt-Olof Lindbergh som är samordnare för kören.

– Som i alla körer är det en kul aktivitet och en fin gemenskap. Men det som skiljer sig för oss är att vi utöver det förmedlar ett budskap och, likt andra uttryck för musik, kan vara en kampmetod, berättar Samuel.

Hur känns det att sjunga i kör? Är det till exempel när era enskilda röster växer ihop till en större enhet?

– Ja, sången blir vårt flygblad, vårt brandtal. Det blir som talkörsparollerna på demonstrationer men med annan ton och rytm. Och när vi sjunger är det en underbar känsla. Tillsammans bygger man upp något där summan är större än de enskilda bitarna för sig, fortsätter han.

Kan vem som helst vara med och sjunga?

– Ja, det är enkelt att vara med. Vi sjunger tillsammans varannan vecka. Mejla till [email protected] så skickar vi en bekräftelse inom några dagar och hör av oss så snart vi drar i gång igen. Och du behöver inte ha några tidigare erfarenheter av körsång, säger Bengt-Olof.

Men självklart arrangeras körsången på ett annorlunda sätt under pandemin.

– Nu pausar vi ett tag eftersom pandemilagen inte medger mer än 8 personer i samma lokal. Och handen på hjärtat så är det nog många som inte är bekväma att träffas såsom smittspridningen är nu. Men under höstens träffar har vi följt de rekommendationer som Folkhälsomyndigheten tog fram just för körer. Att lokalerna på Kafé Marx är relativt stora var till stor hjälp att hålla avstånd till folk. Vi hade öppna fönster och tillhandahöll handsprit. De som ville kunde också vara med på distans, säger Bengt-Olof.

Det inte lätt att arrangera gemensamma aktiviteter i dessa tider. Men hur gör man om man vill vara med i Vänsterkören när restriktionerna lättar?

– Som mycket annat har vi uppehåll just nu. Men vi är mycket ivriga att dra i gång så fort läget i världen tillåter, avslutar de båda körsångarna tillsammans.

Vi hoppas att Vänsterkören snart kan sjunga vidare!

Vid årsskiftet 2018–2019 gjorde den moderatledda majoriteten i Region Stockholm omfattande inskränkningar i färdtjänsten. Förut fick man obegränsade resor med färdtjänsten men då skars det ner rejält till endast 500 fritidsresor per år för de som åker rullstolstaxi. Det var utifrån en granskning från Dagens Nyheter som grävt fram att en del fuskade med färdtjänsten.

-Det var bara en liten grupp som fuskade men vi alla fick en kollektiv bestraffning med mycket färre resor, säger Björn Häll Kellerman, vice ordförande i Socialnämndens tillståndsutskott samt ersättare för Vänsterpartiet i Socialnämnden i Stockholms stad.

Även om högerpartierna pratar om ökad konkurrens är det ett par koncerner som tar över när färdtjänsten vart och vartannat år ska upphandlas på nytt. Björn vittnar om ett opålitligt system.

– Det handlar om alla de här jäkla upphandlingarna i Stockholm. Förut hade vi Taxi Stockholm. Men de kastades ut för att de hade kollektivavtal! Det är uppenbart att detta är borgerlig politik, säger Björn och fortsätter, pengarna går till samma ficka oavsett om du väljer bolag a eller b. Det är framförallt två röstsvaga grupper som är beroende av färdtjänst – gamla och funktionsnedsatta.

-De som åker i bilen måste kunna kommunicera med den som kör. Rätt ofta finns inte ett säkerhetstänk, ett säkerhetsbälte kan komma från fel håll till exempel. Förarnas arbetsvillkor är dåliga och det blir ett lågstatusjobb, säger Björn. Förarna kan exempelvis få sitta och vänta i timtal i sin bil på grund av dåliga kösystem. Vem vill jobba under de förhållandena på ackord?

Björn berättar att han ofta åker tunnelbana, men att det är svårare med bussarna.

– Tunnelbanan funkar generellt bra, men det är stora glapp på vissa ställen. En gång fastnade bakhjulen på permobilen mellan perrongen och pendeltåget, vilketär ganska obehagligt. Tittar man på bussarna så behöver jag ha någon med mig, säger Björn. System har funnits i Barcelona i 15 år för att kunna ta ner ramperna själv men inte i SL-trafiken. Det går att göra, det är inga svåra saker!