Skip to main content

Författare: storstockholm

”Vi behöver varandra”

Idag på 1 maj talade Christina Höj Larsen, riksdagsledamot (V) och migrationspolitisk talesperson, i Kungsträdgården för tusentals demonstranter. Här kan du läsa hennes tal:

”Mötesdeltagare – vänner, socialister…

Vi behöver varandra. Därför står vi här idag. När tågen ringlar fram på gator och torg världen över just idag är det med det budskapet: Vi behöver varandra.

För vi vill varandras frihet. Frihet från fattigdom. Frihet från orättvisor. Frihet från våld. Frihet från rasism. Frihet till våra kroppar och till vår kärlek. Frihet att se våra barn växa upp i trygghet och få den kunskap och det stöd de behöver att bli det bästa de kan. Frihet att inte behöva sova med mobilen intill sig oss för att inte missa att sms:et med jobbchans. Frihet till ett arbetsliv där vi inte slits ut.

Vi vill varandras frihet. Frihet att vila i vissheten att om du faller – då håller vi andra hålla i skyddsnätet. Att vi bär, när du inte orkar. Och att du kommer göra detsamma för oss. Att ingen kommer lämnas ensam med fattigdom, arbetslöshet, sjukdom eller bostadslöshet. Vi behöver varandra för att vi är varandras trygghet.

Vänner – det borde egentligen vara enkelt. Det är ju vi som är de många. Ändå är hela systemet riggat för de få. För de rikaste. I ett genomsnittligt svenskt storföretag tjänar en Vd lika mycket som 66 undersköterskor. Varje dag tjänar bankerna i Sverige 300 miljoner kronor. Sverige har fler miljardärer än någonsin men de betalar inte mer till det gemensamma för det. Ränteavdragen går till dem av oss som tjänar mest, medan kvinnor som slitit hela sina liv kämpar för att klara sig på knappa pensioner.

Det saknas inte pengar i Sverige. Men makt och pengar behöver omfördelas. Vi behöver en omfördelning från Vd:arna till undersköterskorna. Från friskolemiljardärer till förskollärare. Från de som lever på att äga aktier, till de som gör jobbet och arbetar ihop vinsterna.

Under allt för många år har det varit höginkomsttagarna som tjänat mest på den ekonomiska politiken. Nu måste det vara undersköterskornas tur. De ensamstående föräldrarnas tur, pensionärernas tur och skolbarnen i den slitna skolans tur.

I budgetförhandlingarna driver Vänsterpartiet på för allt som kan göras för en sådan omfördelning. Vi har bland annat lyckats pressa fram den största satsningen på välfärden på många år – 10 miljarder till landsting och kommuner, sänkt skatt för de med sjukersättning, höjt underhållsstöd, höjt tak i a-kassan och gratis mediciner för barn. Det är bra och viktiga steg att vara stolta över. Men vill vi i grunden ändra på att systemet är riggat för de rika måste vi ta större kliv. De som har mest måste bidra mycket mera. Det borde även vara självklart för en regering som leds av socialdemokrater. Men istället för att tillsammans med Vänsterpartiet skapa en ekonomisk politik för allas frihet och trygghet väljer de att försvara en borgerlig ekonomiska politik som riggats för de få.

Vänner – socialister – att sätta press på regeringen för att ändra ekonomisk politik och sätta stopp för vinsttjuvarna i välfärdens är några av våra viktigaste uppgifter framöver. Men vi är de många – och tillsammans kan vi sättas allas frihet framför friheten för de få. Det är vår tur nu!

Vänner – antirasister…

I en tid då statsministern svängt från att hälsa Refugees welcome till att stänga gränser, splittra familjer och jaga papperslösa är det lätt att känna uppgivenhet. Liksom i övriga världen och Europa växer reaktionära nationalister och den gamla borgerligheten frestas att ta makten med nationalisternas stöd. Men se er omkring. I en tid av polarisering växer även motståndet. Det är lätt att bara se hur den skrämmande motpolen växer, men även vi som tror på en rättvis värld blir flera.

Titta på varandra. Vi är varandras nu och framtid – trygghet, styrka och tröst. Runt om i landet kämpar lärare, grannar och klasskompisar varje dag för amnesti och en trygg framtid för de ensamkommande som nu hotas av utvisning. Andra av oss kämpar mot våldet som skördar unga människors liv i spåren av utsatthet i deras kvarter. I Ådalen ockuperas BB i protest mot nedläggning och för kvinnors rätt att föda i trygghet. För vi lämnar inte varandra ensamma. Idag går vi sida vid sida, men alla andra årets dagar kämpar vi för varandra i vardagen. Vi är en del av samma kamp för allas vår frihet.

Vänner – Det finns dem som vill få oss att tro att vi inte kan leva tillsammans…

Vi hatar terrorn för att den hänsynslöst rycker bort människoliv. Vi hatar terrorn för att den är menad att plantera rädsla, misstro och hat mellan oss. Vi hatar terrorn för att den låter reaktionära fascister – oavsett om de kallar sig nationalister eller jihadister – få kraft och bränsle av varandra i en sjuk spegeldans. De är så lika. Bakåtsträvande och övertygade om att de kan skrämma oss att tappa tron på varandra.

Vill vi värna människovärdet kan vårt svar inte vara att människovärdet inte längre ska gälla oss alla. Vill vi värna frihet och fred kan vårt svar inte vara fotbojor, bomber och slopad asylrätt.

Vår motståndshandling är att insistera på att se varandra som människor – och inte som representanter för fienden. Aldrig ska vi frestas att bli en spegelbild av dem som använder hat som motor. Det innebär att göra motstånd när några av oss pekas ut och skuldbeläggs. När dem av oss som flytt terror och krig plötsligt ska sättas i bojor eller interneringsläger. När dem av oss som bär slöja bespottas eller nekas arbete på grund av sin religion. Varje dag ska vi visa att vi kan leva tillsammans. Att vi faktiskt behöver varandra.

Det som krävs av oss nu är att vi inte går med på att offra några av oss. Att vi inte går med på att se några av oss som odugliga eller oönskade för att mata högern eller fascisterna.

Varje gång vi tagit varandras händer i en pakt som inte kan brytas har vi vunnit. Så har vi tagit steg för att bygga välfärd och bryta ner patriarkatet. Så har vi vunnit segrar för rätten att behandlas som människor.

När dom av oss som har det hyfsat ställt inte låter sig nöja med köksrenoveringar och ränteavdrag – utan istället gör gemensam sak med de som har mindre och kräver en skola för alla och att mormor ska ha en pension att leva på. När dom av oss som inte behöver assistans i vardagen försvarar dem av oss som behöver assistansen för att leva fria liv. När dom av oss som aldrig tvingats fly från krig eller terror öppnar vårt samhälle för de som tvingats uppleva den smärta. De gånger vi vågat tro på varandra och kämpa för varandras frihet har vi alltid vunnit. Det kommer vi även göra nu!

Vänner… Till och med den minsta unge vet att trolleri handlar om att fånga publikens uppmärksamhet med ena handen härborta… Medan handen med myntet obemärkt slinker ner i fickan härnere.

Varje gång jag lyssnar till borgerligheten kommer jag tänka på samma taffliga trolleritrick. Gång på gång pekar de på de flyktingar som nyss kom med ena handen, medan andra handen döljer de 140 miljarder de smugit ned i de rikastes fickor – och de många miljarder som varje dag pumpas ur vår välfärd av företag som fått sänka sina snablar ner i våra skattkistor.

De skyller en utmärglad välfärd med för få lärare i klassrummen, underbemannad äldreomsorg och bostadsbrist på dom som nu flyr för sina liv. De pekar finger åt fattigdomen och segregationen i förorten och vill kriminalisera och straffa, när de själva har förskansat sig i rikemansreservat. Det är ett trick där Sverigedemokraterna är ett helt nödvändigt förband – nöjda står de i kulisserna och ser sin giftiga hets mot flyktingar och invandrade komma till användning i borgerlighetens illusion.

Sänker man skatterna för de rikaste och låter välfärden stå och blöda vinster – då får det konsekvenser. Nu vill borgerligheten smita från ansvaret och lämna var och en ensam att klara sig bäst den kan. Det är inget nytt. Så har det alltid varit.

Det nya är att även en regering som leds av socialdemokrater vill använda samma taffliga trick. Medan regeringen talar om andrum tar människor på flykt sina sista andetag i Medelhavet. Regeringen pratar om ordning och reda för att värna asylrätten stänger de gränserna för människor på flykt undan Assads tunnbomber och Daesh terror. Medan regeringen pratar om att värna trygga jobb går de med på tillfälliga uppehållstillstånd som gör alla på arbetsmarknaden otrygga – både den som är helt beroende av arbetsgivaren för att få stanna – och kollegan som jobbar bredvid.

Vi står i ett viktigt vägval som Sverige har gjort förut. Högern vill alltid ha skattesänkningar och otrygghet. De vill sänka löner och höja hyror. Men nyckeln till framgång för Sverige har aldrig varit att ha lägre löner eller svagare trygghetssystem än andra länder. Tvärtom spär det på konflikter och splittring. Det sliter oss isär.

Vårt lands styrka har istället varit att vi har investerat i samhället och direkt i varandra – i utbildning, bostäder, hälsa och jämlikhet. Det är då Sverige utvecklas och växer. Det visar hela vår moderna historia. Tidigare generationer fick bättre utbildning och bättre jobb samtidigt som vi hela tiden blev fler. Det är en lärdom Sverige måste ta till sig i dag.

Vänsterpartiet går inte på billiga tricks. Vi ser att mynten försvunnit ner i fickorna på de rikaste. Det är dags att använda dom för att bygga vårt samhälle större och starkare.

Vänner… feminister…

Sverige behöver en ny frihetsreform. En reform som kommer att ge oss ökade möjligheter att få livet att gå ihop, göra oss friskare och göra att fler kan få jobba.

Därför föreslår Vänsterpartiet idag en nationell satsning på sex timmars arbetsdag. Vi vill införa treåriga projekt med sex timmars arbetsdag på en arbetsplats i vartenda landsting och varenda kommun i hela Sverige. Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Vi går från enstaka försök till kortare arbetstid på massor av arbetsplatser inom äldreomsorg, sjukvård, socialtjänst, barnomsorg och skolan. Det är dags nu!

Det här är ett strategiskt steg för arbetstidsförkortning, snabbt och lätt att få igång. Och med en så pass storskalig satsning över hela landet kommer resultaten bli svåra att avfärda. Vi visar att det går. Vi startar något som kan spridas som ringar på vatten till fler arbetsplatser. Så flyttar vi fram positionerna, så lägger vi grunden för att fler följer efter.

Åtta timmars arbetsdag är en 100 år gammal idé, sex timmars arbetsdag är framtiden!

Vänner…

Arbetarrörelsens framsteg och segrar har aldrig givits oss av överhetens goda vilja. Inte heller har de uppstått ur några mystiska ”svenska värderingar”. Varje rättighet är ett resultat av vår vilja och kamp och har mötts av motstånd. Det gäller även nu.

Vi behöver varandra. De gånger vi vågat tro på varandra och kämpa för varandra har vi alltid vunnit. När vi skiljs åt om en stund ska vi bära denna insikt och styrka med oss. Den ska eka i våra steg på gatan, vi ska ropa det ut över taken, vi ska prata om det vid fikaborden och vi ska nynna det på tunnelbanan.

För vi vill inget mindre än varandras frihet. Vägen dit är att vara varandras trygghet.

Det är vår tur nu!”

El pueblo unido jamás será vencido!

Till minne av de frivilliga som kämpade mot fascismen under Spanska inbördeskriget samlas en rad organisationer traditionsenligt vid La Mano-monumentet på Katarinavägen. Distriktsordförande Elena Karlström talade för Vänsterpartiet, här kan du läsa hennes tal:

”Kamrater, compañeros, compañeras!

Här är en kort ögonblicksbild av krig, en vittnesskildring.
”Madrid var hotat. Några nätter senare anföll Francotrupperna våra skyttegravar. Stridsvrål, artilleridån, gnäggande hästar, min belgiska kamrat från båten badade i blodet ifrån sina sönderslitna tarmar. De där bilderna finns ständigt i mina drömmar. Vi slogs mot fascisterna ända till slutet, det handlade om att överleva”
En av de som överlevde hette Adolphe Loew, han blev intervjuad av Björn Cederberg 2011 i LO- tidningen.

Handen, la Mano som vi ser här såg konstnären Liss Eriksson som ett tecken för enandet kring ett gemensamt mål. I år är det 40 år sedan La Mano kom på plats. Idag får den stå här som ett tecken för vår solidaritet. Det gäller både för Europas 30-tal i väntan på det andra världskriget men även för vår egen tid.

En tid då extremhögern växer både inom och utom EU. Närliggande krig slickar EU:s gränser samtidigt som desperata flyktingar riskerar livet för att försöka nå trygghet. Så mycket människor på flykt har vi inte sett i världen sedan andra världskrigets slut. Det är nu vår solidaritet sätts på prov.

Idag minns vi de som stupade i kampen mot Francos trupper. Många kom från andra länder för att delta i försvaret mot de mörka krafterna. Även härifrån Sverige. Och det var den internationella solidariteten som drev dem.
Idag minns vi också den baskiska staden Guernica. Den 26 april 1937, för åttio år sedan, bombades denna stad till grus av tyskt och italienskt flygvapen, givetvis med Francos goda minne. Den stad som kom att stå som symbol för civilbefolkningens fasor i det moderna kriget, den stad som fick ge namn åt ett av 1900-talets mest kända konstverk. Picassos Guernica som numera finns i Madrid. Idag ser vi nya städer bombas till grus och aska och nya civilbefolkningar som plågas till döds av vår tids moderna krig.

Idag minns vi dem som stupade genom att fortsätta deras kamp.

Genom att hålla fast vid vår solidaritet med alla som kämpar för samma mål, mot samma mörka krafter också här nu, idag.

Jag tror att alla här idag kommer att gå i ett Första maj-tåg. Vi kommer att vara på olika platser men vi är en bred rörelse och vi ska inte glömma bort solidariteten mellan varann, för vi behövs. Vår rörelse, vår solidaritet behövs mer än någonsin och vi ska minnas de hjältar som åkte över gränser för demokratins skull. Vi ska aldrig glömma och vi ska ta kampen vidare. För det är vår tur nu!

Vi är här tillsammans! På arbetarrörelsens dag! Vi är här för internationell solidaritet! No pasaran! El pueblo unido jamás será vencido!

Kamrater vi ses i den fortsatta kampen!”

Sluta hyvla våra löner

I går var Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet Sundbyberg och hälsade på personalen på ett äldreboende på Ekbacken i Sundbyberg. Där har omsorgsbolaget Frösunda nyligen tagit över driften och samtidigt de har hamnat i rampljuset efter drastiska försämringar av personalens villkor. Kommunal i Sundbyberg vittnar om att personal som arbetat heltid tvingats välja mellan att mista sitt levebröd eller godta en månadslön på 9800 kronor. En lön som ingen kan leva på – speciellt inte ensamstående föräldrar. Personalen beskriver en drastiskt försämrad situation för de själva såväl som för de äldre.

Hyvling är en levande fråga i den pågående avtalsrörelsen där flera avtal nu slutits med skrivningar om att begränsa arbetsgivarnas möjligheter att hyvla personalens arbetstider, och därmed löner. Exemplet från Ekbacken är bara ett av många där arbetsgivaren plötsligt bestämt att ändra tjänstgöringsgraden för anställda från heltid till deltid eller på annat sätt kringgått de turordningsregler som finns vid arbetsbrist. Lagen om anställningsskydd skyddar idag anställda från godtyckliga uppsägningar, däremot skyddas inte arbetstiden på samma vis.

På 1 maj sluter självklart Vänsterpartiet Storstockholm upp bakom kampanjen #slutahyvla. Vi vill stärka lagen om anställningsskydd så att den lever upp till sitt namn – att skydda inte bara anställningen utan också sysselsättningsgraden.

1 maj!

DET ÄR VÅR TUR NU Vänsterpartiet och Ung Vänster i Storstockholm arrangerar tillsammans med Vänsterns studentförbund som vanligt Sveriges största 1 maj-firande. Trots att det går bra för Sverige så är vi många som inte får ta del av den framgången. Bostadsbristen i Stockholmsområdet är akut, ändå bygger många av de rikaste kommunerna i regionen knappt några hyresrätter alls. Inom sjukvården tillåts riskkapitalister och konsulter mjölka landstinget på pengar medan personalen går på knäna och patienter måste lägga energi på att välja rätt läkare istället för att lita på sjukvården. Samtidigt har vi ett skattesystem som fortsätter vara riggat för de rikaste. Resurser som idag går till avdrag och bonusar till de rikaste skulle kunna ge oss alla en välfärd att lita på istället. Därför samlas vi på första maj – för det är vår tur nu! 

➤  FACEBOOKEVENEMANG


➤ LA MANO KL 9.30
LO-distriktet arrangerar i samarbete med bl.a. Vänsterpartiet och Ung Vänster manifestationen vid La Mano-monumentet längs Katarinavägen (T-Slussen) för att hedra den internationella solidariteten och minnas de som åkte till Spanien för att bekämpa fascismen på 30-talet.
☞ Talare: Bl.a. Elena Karlström, distriktsordförande V Storstockholm och Lena Eklund, Ung Vänster.

➤ SAMLING: MEDBORGARPLATSEN KL 12.00
Den stora samlingen för 1 maj-demonstrationen är på Medborgarplatsen. I våra informationstält vid Götgatan och vid trappan upp från Fatbursparken hittar du ballonger, 1 maj-märken och information om dagen. I tältet vid Fatbursparken kan du också snickra ihop ett plakat i sista minuten.
☞ På scen: Cats & Dinosaurs, Ann-Margarethe Livh, bostads- och demokratiborgarråd i Stockholm, Catarina Wahlgren, landstingspolitiker, Zofia Malisz, Razem Sverige, Carl Tjernell, VSF Stockholm, Saga Åkerman, Ung Vänster Storstockholm och Konrad Hyltén, Handelsvänstern.

➤ AVMARSCH: FRÅN MEDBORGARPLATSEN KL 13.00
Demonstrationen går från Medborgarplatsen längs Götgatan mot Slussen och sedan vidare över Strömkajen till Kungsträdgården. Längs vägen peppas alla demonstranter av Strula med Siri, Zofia och Samuel, Tantpatrullen och Rrriot Samba.

➤ AVSLUTNING: KUNGSTRÄDGÅRDEN KL 13.30
Demonstrationen avslutas i Kungsträdgården under ledning av konferencier Clara Lindblom som också är personal- och äldreborgarråd i Stockholm.
☞ På scen: Sanna Carlstedt, artist, Christina Höj Larsen, riksdagsledamot för Vänsterpartiet och migrationspolitisk talesperson, Didar Ayse, NCDK Sverige, Mattias Fucik, distriktsordförande för Ung Vänster Storstockholm, Erik Blohmé, VSF och Johan Engman, Kommunalvänstern. Efter allsång till Internationalen under ledning av vänsterns blåsorkester avslutar Lilla Namo dagen i Kungsträdgården.

Våra tankar går till de drabbade

Det som har hänt är en nationell tragedi. Vi tänker på de som har förlorat sina liv. Och vi tänker på deras mammor, pappor, deras barn och deras älskade. Alla de som har drabbats av detta fruktansvärda dåd.

För mig har Stockholm alltid varit en trygg plats. Jag var själv på väg att hämta mina barn när jag nåddes av det hemska budskapet.

Det är en tid av oro och just därför så viktigt att vi behåller lugnet. Vi ska inte låta oss skrämmas och bli rädda för varandra, utan hjälpa varandra. Vi ska hålla ihop. Vi ska inte låta våld och terror knäcka oss.

Jag är oerhört tacksam gentemot alla dem som nu gör insatser för allas vår säkerhet. Polisen, räddningspersonalen, alla andra som behövs i en tid som denna.

Nu måste vi få svar på vad som hänt och ställa ansvariga till svars. De resurser som krävs måste sättas in för att stötta och hjälpa de som drabbats och deras anhöriga.

Jonas Sjöstedt

Tillsammans kan vi förändra

Nu är Vänsterpartiet Storstockholms årskonferens avslutad. De 145 ombuden har spikat distriktets verksamhetsplan och valstrategi inför valet 2018. Distriktet samlas kring en bostadspolitik för hyresrätter och en välfärd utan vinstintresse. Vänsterpartiet Storstockholm kämpar för en sjukvård för alla, där vinstintresse inte går före behov. Vänsterpartiet Storstockholm kommer gå till val för trygga jobb, där schyssta villkor och bra arbetsmiljö är en självklarhet.

Den nya distriktsstyrelsen består av följande personer Ebba Elena Karlström, Hammarby-Skarpnäck, distriktsordförande, Leo Ahmed, Kista, Zofia Laine, Vita Bergen, Robert Mjörnberg, Kommunalvänstern, Tove Pehrsson, Solna, Lars Bäck, Farsta, Ann-Marie Strömberg, Liljeholmen-Hägersten, Babak Ghorani, Hässelby-Vällingby och Pernilla Zethraeus, Birka-Vasa, ersättare är Millaray Rubilar, Huddinge, Samuel Skånberg, Haninge, och Inger Björk, Hammarby-Skarpnäck. 

Årskonferensen har valt en ny distriktsstyrelse och valberedningar för riksdags- och landstingslistan samt en ny ordinarie valberedning.

Ebba Elena, ny distriktsordförande avslutande konferensen genom att poängtera vikten av att göra saker tillsammans, för tillsammans kan vi förändra.

Ny distriktsstyrelse (f.v) Samuel Skånberg, Leo Ahmed, Ebba Elena Karlström, Robert Mjörnberg, Ann-Marie Strömberg, Tove Pehrsson, Millaray Rubilar, Lars Bäck och Babak Ghorani. (ej på bild: Zofia Laine, Pernilla Zethraeus, Inger Björk)

 

Vänsterpartiet Storstockholm har valt ny distriktsordförande

Ebba Elena Karlström

Igår valde Vänsterpartiet Storstockholm Ebba Elena Karlström till ordförande som ska leda Vänsterpartiets största distrikt under valrörelsen 2018. Ebba Elena är ordförande i partiföreningen Hammarby-Skarpnäck och är just nu student. Hon är tidigare restaurangarbetare och bor i Skarpnäck.

Under årskonferensen har ombuden diskuterat och beslutat om verksamhetsplanen och valstrategin. Vänsterpartiet Storstockholm kommer fortsätta kampen för hyresrätter med rimliga hyror,en sjukvård som det går att lita på och en tillgänglig kollektivtrafik.

– Jag är tacksam för förtroendet. Nu väntar en otroligt viktig och avgörande tid. Vi har ett val framför oss och vi ska vinna, det gör vi tillsammans! Det är vår tur nu! säger Ebba Elena.

Idag fortsätter årskonferensen och kommer bland annat välja valberedningar inför riksdags- och landstingsvalen och diskutera allmänna motioner som behandlar allt från valkretsindelning till pensionssystemet.

 

 

 

Distriktsårskonferensen är öppnad

Idag inleddes Vänsterpartiet Storstockholms årskonferens som ska staka ut riktningen för distriktets arbete de två kommande åren. Distriktsordförande Barbro Sörman inledde med detta tal: 

”Kamrater, årskonferensombud,

Ni vet när man känner att nu får det vara nog? När saker händer som man inte stillatigande kan stå och se på? Vi har nog alla upplevt det. För mig var det när jag såg hur den organiserade rasismen bredde ut sig och fick fotfäste i samhället och i våra parlament. Jag började mitt engagemang som aktivist på nätet eftersom jag såg den hatiska retoriken sprida sitt gift.

För mig var sedan Vänsterpartiet ett självklart val eftersom det är ett parti som inte bara ser de olika orättvisor som finns i samhället men som också har lösningen på de problem som orsakar dem.

Men vad händer sen? Hur kan vi ta hand om all denna kraft, alla olika anledningar och viljor att förändra samhället? Styrkan är våra olikheter och skilda erfarenheter, men samtidigt våra gemensamma intressen av att förändra verkligheten. Tillsammans har vi, som samlas här idag, kunskap av stad och landsbygd, och vi representerar alla möjliga yrken och åldrar. Vi lever i ett delat Stockholm, där klassklyftor och segregation försöker bryta isär oss, både som individer och kollektiv. Men vi är också dom som reser motstånd. Vi är dom som verkar för förändring. Och det är vår tur nu.

Årskonferensombud,

Vi kanske ska börja med att titta på oss själva. Jag har egentligen svårt för det slitna uttrycket ”att leva som man lär”. Det riskerar att leda till en mer eller mindre moralistisk syn på hur människor väljer att leva sina liv. Men det är ändå viktigt att vi bygger en rörelse som menar det vi säger. Som man kan lita på. För om det är nåt folk är trötta på – med rätta – så är det politiker som säger en sak och gör en annan, löften som aldrig infrias. Vi är ett parti av en annan typ. Hos oss är det medlemmarna som bestämmer. Här, i denna sal, samlas idag själva hjärtat i den interna demokratin i Vänsterpartiet Storstockholm. Och på oss alla vilar ett ansvar. Jag fick en fråga i veckan som jag tror fler kanske vill veta svaret på. Måste man rösta som sin partiförening? Svaret på den frågan är faktiskt både ja och nej. Man ÄR ombud för sin förening, och har medlemmarnas förtroende att företräda deras åsikter. Samtidigt är det inte bara så, för då hade vi ju kunnat poströsta eller fylla i en enkät på nätet. Därför är alla här fria att lyssna, lära, ta ställning och kanske ändra sig – det är också en del av förtroendet medlemmarna gett er. Distriktsstyrelsen kan också ändra sig, ställda inför bra argument.

Och jag vill redan nu passa på att tacka distriktsexpeditionen för allt arbete ni lagt ner före och under den här konferensen. Det är uppenbart att en väl fungerande expedition är en viktig del av den interna demokratin, eftersom det hjälper oss med så mycket praktiskt så att vi kan fatta genomtänkta beslut och göra en massa andra viktiga saker.

Jag ser fram emot en konstruktiv debatt, där många åsikter ryms och bryts mot varandra. En debatt där vi också lyssnar och lär av varandra. Jag vet att jag fortfarande lär mig mycket av er, och utgår ifrån att alla är här med samma utgångspunkt. För skall det bli vår tur nu, så behöver vi varandra.

Partivänner,

Tillsammans gör vi skillnad. I Botkyrka har vi sett till att det satsas på socialt arbete med fler områdessekreterare, och för att ge hemtjänstpersonal rätt till heltid. I Upplands Väsby har vårt arbete inneburit mer stöd till kvinnojouren och ett omsorgslyft för att lyfta undersköterskornas löner. Och i Stockholms stad har vår medverkan i majoriteten inneburit att byggandet snabbas på, att allmännyttan inte längre säljs ut och att de äldres inflytande och kvaliteten i hemtjänst och på trygghetsboenden ökar. Dessutom miljardsatsar vi på att bygga nya skolor och genomför omfattande satsningar på vuxenutbildning och mot arbetslöshet. Och, och det är ingen liten sak, vi har sett till att göra upp med koleldningen i Värtan som nu skall ersättas av förnyelsebar energi. Detta är bara en bråkdel av vad som gjorts möjligt av oss tillsammans. Detta är exempel på vad vi kan åstadkomma. För det är vår tur nu!

Vänner,

Tänk vilken skillnad vi skulle kunna göra om vårt inflytande ökade. Tänk om våra förslag i Stockholms läns landsting skulle kunna förverkligas! Det skulle bland annat kunna innebära permanent arbetstidsförkortning på akutmottagningarna, intensivvårdsavdelningarna och de verksamheter som länge haft svårigheter att rekrytera och bemanna. Det skulle kunna innebära ett primärvårdslyft, utökad och billigare kollektivtrafik och kompetensförsörjning och möjlighet till högre ingångslön för sjuksköterskor. För att bara nämna något.

För det är så det är, när vårt inflytande ökar, så ökar också livsmöjligheterna för vanliga människor. Vi bygger en ekonomi inte bara för några få, utan för alla. Vi gör det tillsammans, för det är vår tur nu.

Årskonferensombud och åhörare,

Äras de som äras bör. Vi har många fantastiska parlamentariska företrädare, som sliter och kämpar för att vår politik skall nå framgång. Ni vet vilka ni är. Många av er är här idag. Det är på till synes ändlösa fullmäktigemöten runt om i länet och staden som ni är våra röster och våra företrädare. Och ni gör ett rent ut sagt jävligt bra jobb. Samtidigt är en insikt avgörande, och jag vet att vi delar den alla. Det är inte bara i de parlamentariska församlingarna som vi flyttar fram positionerna och vinner mark. Det är, kanske till och med främst, mycket närmare alla som bor och verkar i vår stad och vårt län som samtalen måste ske. När vi når människor i vardagen och lyssnar så kan vi omsätta oro och förväntan i politisk handling.

Därför är de som skall äras såväl de av oss som sliter i parlamentariska församlingar som alla andra. För det är bara så som vi kan åstadkomma varaktig och viktig förändring. Tillsammans. Gör vi det, ja då är det vår tur nu.

Partivänner, låt oss också se framåt tillsammans. Jag vet att vi har mycket att hela, mycket som behöver läka. Och jag vill gärna göra min del av det. Men viktigast av allt, också för att komma vidare, är att se till det vi har gemensamt. För fienden finns inte mitt ibland oss. Tvärtom enas vi i kampen för ett Storstockholm, ett Sverige och en värld utan klassklyftor och patriarkalt förtryck, utan rasism och miljöförstörelse. Vi enas i just det jag inledde med, att vi alla har våra egna minnen av varför vi gick med, men också i att vi har gemensamma intressen.

Nu har vi snart en valrörelse och att döma av opinionssiffrorna ökar vi, inte minst i Stockholms län. Det tyder på att det lönar sig att vara ideologiskt konsekventa där andra sviker. Vi måste kunna visa att vi har en politik som gör direkt skillnad i människors vardag. Även om vi kan samarbeta och kompromissa gör vi aldrig avkall på det som är våra grundläggande värderingar. Vi måste klara det. Det finns egentligen inga alternativ. Vi måste bygga rörelsen själva, skapa förändringen tillsammans.

För

det

är

vår

tur

nu.

Härmed förklarar jag 2017-års distriktsårskonferens för öppnad.”

”Det året vi har framför oss blir tufft men vi är redo”

Igår talade Clara Lindblom, äldre- och personalborgarråd (V) i Stockholms stad, på 8 marskommitténs demonstration på internationella kvinnodagen. Här är hennes tal i helhet: 

”Feminister!

Det är på många sätt en särskilt hård och kall 8 mars i år. I läger runt om i Europa befinner sig människor som är på flykt undan krig och förföljelse. Det är människor som har korsat hav, gömt sig i lastutrymmen, klättrat över stängsel och gått oändligt långa sträckor till fots i hopp om en bättre framtid.

Men i allt fler länder möts de nu av stängda gränser. Också här i Sverige.

Jag skäms över gränskontrollerna. Jag skäms över de tidsbegränsade uppehållstillstånden och att Sverige som land aktivt bidrar till att splittra familjer. Det här landet är kanske rikare än någonsin – vi måste bara fördela rikedomen så att den kommer fler till del.

Vi säger istället:

Öppna gränserna, släpp in våra systrar och bröder på flykt!

Feminister,

I åratal har aktivister, självförsvarsintruktörer och kvinno- och tjejjourer lyft frågan om mäns våld mot kvinnor och försökt stödja kvinnor att orka gå vidare med en polisanmälan för att få ner de omfattande mörkertalen.

Men nu får vi plötsligt höra att det här med våldtäkt och sexuella trakasserier, det är något helt nytt. Det fanns inte förut. Och att fler kvinnor vågar och orkar anmäla våldtäkter, det skulle vara en konsekvens av vår flyktingpolitik.

Men vi vet ju att ingenting av det här är sant. Och vi vägrar låta oss användas som slagträ av högerpopulister och fascister. Skulden ska läggas där den hör hemma och det som de allra flesta förövare faktiskt har gemensamt är en penis och inte etnicitet.

Feminister

I en mörk tid finns det också ljuspunkter. Under året har en oändligt lång strid nått en viktig brytpunkt. Ett förslag om samtyckeslagstiftning kommer i år äntligen att läggas fram till riksdagen. Jäklar, vad det är på tiden!

Och runt omkring oss sker en feministisk mobilisering, där människor runt om i världen tar strid för sina grundläggande rättigheter.

Jag tänker också på de aktivister som natt och dag ockuperar BB Sollefteå för att säkra rätten till en trygg förlossning. Och de hundratusentals personer som gick ut på gatorna i Polen och faktiskt stoppade den polska regeringens förslag om abortförbud.

Jag tänker på de aktivister som i timtal ockuperade Socialstyrelsen för att få en dialog om transrättigheter. Och jag tänker på de otroligt modiga och starka kurdiska kvinnor som just nu med sina liv som insats kämpar mot terrorsekten IS i Syrien och i Irak.

Och precis som de på de miljontals människor som slöt upp i Women’s march kommer vi som står här idag fortsätta kräva rätten till våra kroppar, rätten att själva definiera vilka vi är utan att trängas in i snäva binära könsroller, lika lön för lika arbete och en pension som faktiskt går att leva på.

Feminister – Det året vi har framför oss blir tufft men vi är redo.”

Clara Lindblom och Jonas Sjöstedt demonstrerar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jonas Sjöstedt i Nykvarn 13 februari

Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt besöker Nykvarn den 13 februari och håller öppet möte på Herrgården. Huvudtemat för mötet är det faktum att Sveriges ekonomi går bra, men att långt ifrån alla får ta del av det.

– Under lång tid har klyftorna ökat. Socialdemokraterna har bevarat det skattesystem som de borgerliga partierna riggade för de rika. Nu behövs en politik som tar problemen med de ekonomiska klyftorna på allvar, säger Jonas Sjöstedt om vilket budskap han vill förmedla i Nykvarn.

Sverige behöver en ekonomisk politik för alla, inte bara det rikaste. För att åstadkomma det behövs en starkare vänster i hela landet, liksom i Nykvarn. Ett viktigt syfte med besöket är att åter få igång en lokalförening på allvar för Vänsterpartister i Nykvarn som åter kan ta plats i kommunpolitiken efter valet 2018.

Kom och träffa Jonas och engagera dig i Vänsterpartiet inför valåret 2018!

Öppet möte med Jonas Sjöstedt
13 februari kl 18.00
Herrgården, Allevägen 1, i Nykvarn

Vill du bli medlem?: www.vansterpartiet.se/bli-medlem