Valåret 2026 börjar bland annat med berättelser om hur Tidöregeringens drakoniska politik drabbar personer som levt länge i vårt land men som nu ska utvisas. Trots att de arbetar och bidrar, trots att de har stark anknytning till Sverige eller riskerar förföljelse eller förtryck i sitt hemland. 

Vi kan läsa i tidningen om de två undersköterskorna Zahra och Afsad som trots att de räddar liv fick se sina uppehållstillstånd indragna men som nu fått resning i migrationsdomstolen. Aftonbladet skriver om 21-åriga Ayla Rostami som tagit studenten och tagit sina första steg ut i vuxenlivet och därför – trots att resten av hennes familj har uppehållstillstånd – nu ska utvisas till ett Iran där tusentals just nu mördas för att de gör uppror mot den förtryckande regimen. Men det handlar också om personer som det inte stått i tidningen om. Till exempel Samra Damirbayli som har skilt sig från sin man och som på grund av detta fått utvisningsbeslut efter 16 år i Sverige, trots att hennes två barn på 11 och 15 år ska få stanna i landet. 

Listan är lång på berättelser om fruktansvärda och omänskliga beslut som inte bara drabbar de enskilda familjerna utan också gör Sverige till ett fattigare land. Det handlar om människor som har byggt upp sina liv här, som har sina berättelser om varför de kom hit och drömmar om vad de vill göra i framtiden.  

I retoriken talar regeringen om “kriminella invandrare”. Men det har alltid varit så att den som inte är svensk medborgare och begår grova brott får se sitt uppehållstillstånd indraget. Den verkliga effekten av regeringens politik är att personer som sköter sig och som har gjort allt rätt får se sina liv omkullkastade. 

Den 13 september kastar vi ut Tidöpartierna från Rosenbad. Vi kan inte lita på att någon annan kommer ställa detta till rätta. Därför behöver så många som möjligt lägga sin röst på just Vänsterpartiet. 

När året går mot sitt slut och vi närmar oss julen finns det anledning att stanna upp för att reflektera men också att se framåt. 2025 har varit ett år som påmint oss om varför politik spelar roll. För de flesta svenskar har vardagen blivit tuffare, klyftorna djupare och otryggheten större. Vi har en regering som prioriterar att sänka a-kassa, barnbidrag och samtidigt pratar om att dra in permanenta uppehållstillstånd. Julen är en tid för gemenskap och omtanke, värderingar som står i stark kontrast till den högerpolitik som idag styr Sverige.
.
Vi går in i ett avgörande år. Ett år då vi tillsammans ska byta regering och lägga grunden för ett Sverige där välfärden stärks, där klimatomställningen är rättvis och där ingen lämnas efter. Det kommer kräva arbete, beslutsamhet och uthållighet. För nästa år är det en sak som räknas mer än något annat: hur många väljare vi faktiskt möter och pratar med. Och vi är redo. Vi vet att förändring är möjlig.
.
Till alla er som lagt tid, kraft och hjärta i Vänsterpartiet Storstockholm: tack. Ert engagemang gör skillnad, varje dag. Ta hand om er själva och varandra under helgerna, passa på att hämta kraft, för snart fortsätter kampen för ett mer jämlikt och solidariskt samhälle.

God jul och ett kämpande, hoppfullt nytt år! 

Inför sommaren hade jag tänkt skriva om glass. Om hur ett sommarlov med bad, nöjen och jordgubbsglass är en klassfråga och en klassmarkör. Men det får vänta. Just nu behöver vi prata om något ännu viktigare: solidariteten med det palestinska folket. 
.
I över ett och ett halvt år har vi i Vänsterpartiet – tillsammans med den breda solidaritetsrörelsen – outtröttligt fördömt Israels folkrättsbrott i Gaza. Vi har kallat det för vad det är: ett folkmord. Vi har krävt vapenembargo, sanktioner och att Sverige använder sin röst i det internationella samfundet. Länge var vi ensamma i att säga det högt – medan andra partier och stora delar av svensk media valde tystnaden. 
.
Men något har förändrats. 
.
Fler röster höjs nu. De senaste veckorna har flera stora medier börjat rapportera med större tydlighet om övergreppen i Gaza. Socialdemokraterna och Miljöpartiet har börjat röra sig mot en hårdare hållning gentemot regeringen och Israels agerande. Det är viktiga steg, men de har inte kommit av sig självt. 
.
Det är tack vare alla er som har fortsatt stå på gator och torg, lördag efter lördag, i ur och skur. Det är tack vare den växande rörelsen som vägrar normalisera folkrättsbrott, som kräver rättvisa och som står upp för mänskliga rättigheter, oavsett vem som kränker dem. Den nationella demonstrationen den 7 juni samlade tiotusentals människor från hela landet. När Greta Thunberg greps av israelisk militär spreds frågan ännu längre, både i Sverige och internationellt. 
.
Idag genomförs en av de bredaste manifestationerna hittills – där flera fackförbund, inklusive LO, står sida vid sida med ABF, Svenska kyrkan, RFSU och andra folkrörelser. Tillsammans visar vi att Palestinafrågan inte är en nischad angelägenhet: det är en fråga om mänsklig värdighet. 
.
Vi i Vänsterpartiet vet att politiken inte förändras av sig själv. Den förändras när människor organiserar sig, kräver mer och vägrar vara tysta. Den medvind vi nu ser i Palestinafrågan är resultatet av enveten politisk kamp: i riksdagen, i kommunerna, i folkrörelserna och på gatorna. 
.
Men vi är inte framme än. 
.
Israels attacker mot Gaza fortsätter. Människor dödas, svälter, tvingas på flykt. Barn växer upp bland ruiner och trauma. Därför fortsätter vi vår kamp för omedelbart och permanent eldupphör och för ett slut på ockupationen.
..
August Flensburg
Distriktsordförande
Vänsterpartiet Storstockholm

För tre år sedan stod Ebba Busch med en falukorv i TV och ondgjorde sig över hur höga matpriserna hade blivit. Det ekonomiska läget i Sverige och den pressade ekonomiska situationen för många hushåll var en av orsakerna till att högersidan vann valet 2022. Men hur har det då gått sedan dess?
.
Svaret vet vi alla. Korven har blivit mer än 30 % dyrare. Precis som vi misstänkte har regeringen prioriterat att sänka skatten för de rika och inte gjort något åt de skenande levnadsomkostnaderna för alla oss andra. Vårt jobb är att påminna om regeringens brutna löften och om den dyra falukorven. Så vinner vi valet 2026.
.
Därför är årets 1 maj-paroll en favorit i repris: ”Alla ska ha råd”! Vi samlas på arbetarrörelsens högtidsdag för att fira vunna segrar och protestera mot de klassorättvisor som ännu finns kvar. Men vi samlas också för fred i Palestina, för kortare arbetstid och för klimaträttvisa.
.
Nu behöver vi din hjälp. Hjälp oss att organisera Sveriges största 1 maj-firande genom att anmäla dig som funktionär. Prata ihop er i partiföreningen och uppmuntra andra att göra likadant. Bjud med dina kollegor, dina kompisar och din mamma – de borde alla gå med oss! Tillsammans gör vi 1 maj till en styrkedemonstration som får regeringen att darra på manschetterna.
.

August Flensburg
Distriktsordförande
Vänsterpartiet Storstockholm

Under helgen samlades Vänsterpartiet Storstockholm för distriktsårskonferens. Tillsammans antog de 175 ombuden en verksamhetsplan och lade fast de politiska prioriteringar och strategier vi ska ha under de kommande två åren. Ombuden valde också en ny distriktsstyrelse och jag fick förnyat förtroende som distriktsordförande.
.
Tack till alla som deltog och bidrog till en stark och inspirerande konferens. Om du inte var med på årskonferensen men är nyfiken så finns det nu bilder upplagda på vår facebooksida.
.
Nu växlar vi upp arbetet mot att byta ut den högernationalistiska regeringen. Just nu har Vänsterpartiet fått upp frågan om de höga matpriserna på den politiska dagordningen. Denna vecka bojkottar jag de stora matjättarna. Det är en viktig signal, men det räcker inte – jag vill göra mer.
.
Därför kommer jag nu på torsdag delta i en blixtaktion för lägre matpriser. När Elisabeth Svantesson har sitt möte med matjättarna kommer jag att stå utanför finansdepartementet med en skylt där det står “Sänk priset på ICA”. Om du har möjlighet: Kom och stå med mig!
.
Läs mer om manifestationen i Facebook-eventet här.
.
August Flensburg,
Distriktsordförande
Vänsterpartiet Storstockholm

Vi sörjer offren i Örebro, och det Sverige där det kunde hända
Det var med fasa vi alla mottog nyheterna om den pågående skjutningen på Campus Risbergska i Örebro i förra veckan. Det visade sig vara den värsta masskjutningen i svensk historia. Polisen säger att de ännu inte vet vilka motiv gärningsmannen hade. Men vi vet vilket samhällsklimat han verkade inom. Även en ensam galning verkar inom en kontext och den kontexten är ett samhälle med eskalerande rasism och snabbt växande klyftor. Bara dagar innan det fruktansvärda dådet på Risbergska sade vår stadsminister i TV att invandringen är orsaken till det våld vi ser i samhället. Enligt TV4 så ska gärningsmannen, Rickard Andersson, ha skrikit “ni ska ut ur Europa” under den pågående skjutningen – om det stämmer så är det ett solklart orsakssamband. Tidöpartierna underblåser aktivt rasismen i vårt land och följden av det är att det sker ännu ett rasistiska våldsdåd.
.
Inför EU-valet förra året presenterade Sverigedemokraterna sin valfilm. I den skyller man alla samhällsproblem på utomeuropeiska invandrare, man räknar upp en lång rad problem och tillägger att de också ansvarar för “all annan misär”. Vi får också veta att SD:s Europa är “kärlek, snus och krut”, videon avslutas med att Jimmie Åkesson säger “Mitt Europa bygger murar”. Det är alltså just detta nyfascistiska parti som styr mycket av vår nuvarande regeringspolitik och det är denna retorik som fått fäste även hos andra riksdagspartier och i samhällsdebatten. Vi vet att de flesta skolskjutare är män med högerextrema åsikter. Det är ingen slump att de flesta av de 10 mördade har just en utomeuropeisk bakgrund.
.
Det är heller ingen slump att när Vänsterpartiet Enskede i samarbete med några andra föreningar bjöd in till en föreläsning om antifascism i Gubbängen i fjol så anfölls mötet av nynazister. De tog sig in i lokalen, slängde rök- och färgbomber samt misshandlade några av mötesdeltagarna. Syftet var tydligt: man vill skrämma alla oss som står upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Naturligtvis kommer vi inte låta oss tystas, men lika naturligt är det att flera av oss känner obehag och en ökad rädsla för att bli utsatta för högerextrem terror. Det är en befogad känsla.
.
På samma sätt så bidrar dådet i Örebro till rädsla för alla i vårt land och särskilt för de som är utsatta för rasism. I en intervju säger ett av ögonvittnena ”Vi valde Sverige för att vi trodde på säkerhet, respekt och värdighet. Men de senaste åren har saker förändrats. Vi blir måltavlor, inte bara för rasistiska grupper utan av själva systemet.”. Därför räcker inte statsministerns maning till nationell samling. Vem är det vi ska samla oss med? Samma partier som aktivt bidrar till att rasismen växer?
.
Istället behöver vi samla oss mot rasismen och de växande samhällsklyftorna. Rörelsen för ett mer jämlikt samhälle behöver växa. Det är bara när vi går samman som vi kan vända utvecklingen. Nästa år kastar vi ut Tidöpartierna från Rosenbad. Sedan börjar det verkliga arbetet med att bygga ett mer solidariskt samhälle.
.
För de som föll offer i Örebro är det försent. Men vi kan fortfarande rädda Sverige.

I år är det 50 år sedan konflikten började. Marocko och Mauretanien anföll Västsahara i ett försök att roffa åt sig mark när den spanska kolonialmakten drog sig tillbaka. Det västsahariska folket gjorde motstånd genom sin befrielserörelse (Polisario), man slog vakt om sin rätt till självbestämmande. Trots tappert motstånd kunde befrielserörelsen inte stoppa grannländernas militära angrepp och än idag – trots flera fredsprocesser – så ockuperas större delen av landet. Hundratusentals västsaharier har fördrivits från sina hem och lever idag i diaspora eller i flyktingläger i Algeriet.
.
Dessa flyktingläger är belägna i öknen och var tänkta som en tillfällig lösning men har nu blivit hem till nära 200 000 västsaharier vars hopp om att en dag återvända till sitt hemland ännu lever. Väderförhållandena i lägren är extrema, det är varma dagar och kalla nätter. I regel kommer ingen nederbörd och ingenting kan växa. Det finns ingen jord, bara sand och sten. Utan matleveranser från UNHCR och World Food Programme så skulle befolkningen svälta. Bara att överleva ännu en dag är en motståndshandling. 
.
I början av januari besökte vi flyktinglägret Boujdour i sydvästra Algeriet för att delta i en solidaritetskonferens som anordnades av organisationen Solidarity Rising. Vi bodde hos värdfamiljer i lägret och fick lära oss om de västsahariska flyktingarnas situation. Under året så kommer vi att berätta om Västsahara och uppmärksamma att ockupationen nu har pågått i 50 år. Vi kommer lyfta att det är dags för Sverige att erkänna Västsahara som stat. Det internationella samfundet måste sätta press mot Marocko och införa sanktioner mot dem så länge deras brott mot folkrätten fortsätter. Vi vanliga människor kan läsa på om ockupationen i Västsahara, avstå från att köpa marockanska produkter och hjälpa till att berätta om den här annars bortglömda konflikten.  
.
Vänsterpartiet har en stolt tradition av solidaritet med förtryckta folk världen över. Vi gav tidigt vårt stöd till Polisario och till det västsahariska folket. Vi har alltid stått i frontlinjen i kampen mot kolonialismen: vare sig det är Spanien, Israel eller Marocko som ockuperar och koloniserar. Kampen fortsätter tills Västsahara är befriat!
.

August Flensburg,
distriktsordförande Vänsterpartiet Storstockholm

Se fler bilder från besöket på vår facebook-sida HÄR.