Skip to main content

Författare: lothenlouise

Vänstern måste vinna i hela landet

Vad rör sig i huvudet på några av våra skarpaste
teoretiker? Åt vilket håll ska vi gå, är det inte dags att vi blir mer radikala? Kanske är det vägen tillbaka till rötterna med jämlikhet och klasskamp som är lösningen.

Den 21-24 maj håller Vänsterpartiet kongress i Västerås. Kongressen är det största, och mest avgörande, organet i Vänsterpartiets inre liv och den omgärdas av drivor av formalia – och engagemang. Hela 350 sidor med remissvar har skickats in om det nya partiprogrammet.

– Alla ledamöter i programkommissionen har rest runt i hela Sverige för att träffa partiföreningar och medlemmar. Det har varit fantastiskt roligt, säger Hanna Cederin, sammankallande för programkommissionen. Fokus är att flytta hela den politiska agendan.

– Vi bygger en rörelse och då behövs det ett gediget program med analyser och idéer som har kraften att ändra vårt samhälle, säger Aron Etzler, Vänsterpartiets partisekreterare.

Överallt, från norr till söder, så är det vänsterpartister som driver igenom gratis mammografi, jobbar ideellt på den lokala kvinnojouren och blåser nytt liv i en sömnig Hyresgästförening. Men när hinner vi med våra visioner?

– Det är en styrka att både kunna prata politik och driva sakfrågor. Men vi är det enda socialistiska partiet och vi pratar bara sakpolitik. Det var ett strategiskt val under Gudrun Schymans tid som partiledare att fokusera på sakpolitik. Men det var ett stort misstag att inte prata mer om våra visioner. Partier behöver ha en vision, en själ, säger Hanna Cederin.

Samtidigt var det kanske just Gudrun Schymans fokus på praktiska reformer och sakpolitik i vardagen som lyfte Vänsterpartiet till 12 procent i valet 1998.

– Vår styrka är fortfarande att vi möter människors oro och driver igenom konkreta politiska reformer som gör skillnad i vardagen. Vi har en hög trovärdighet i dag-spolitiken, säger Hanna.

Vänstern är numera tillbaka som tankekraft i den politiska debatten. Både här hemma och runt om i världen.

– Vi lever i en tid där vettiga människor driver vettig, klok och progressiv politik. Till exempel Jeremy Corbyn i Storbritannien och Bernie Sanders i USA. Det är inte länge sedan man gjorde det i Latinamerika också. Vi är stolta över vår grundidé, alltså på socialismen. Det är en styrka i vardagsarbetet, inte ett problem, säger Aron.

Samtidigt växer Vänsterpartiet med en rasande fart här hemma i Sverige. Nu har vi passerat 28 000 medlemmar.

– Vi får gå tillbaka till 1962 för att hitta ett högre medlemsantal än idag, säger Aron.

Det är framförallt i Stockholm, Göteborg och Malmö som Vänsterpartiet växer i hög takt. Hur gör vi så att hela landet lyckas haka på framgångstrenden?

– Det är klart att vi kan växa på mindre orter – några av våra starkaste partiföreningar finns där. Framtidskommissionen föreslår att partiet tar fram en strategi för landsbygdsvänstern till nästa val.  säger Aron.

Det är lätt hänt att känna sig främst som en administratör fast man vill fokusera på politiken. Hur hittar man tillbaka till glöden? Att ordna studier och särskilda möten för de politiska frågorna som mest är aktuella just här och nu är oftast en bra väg framåt. Glöm bara inte att köpa fika! Att ha trevligt tillsammans är ofta viktigare än man tror.

– Jag tror på intuition och känslor som går att omvandla till politik. Vi står emot de högerkonservativa och nyliberalismen. Många känner att samhället är ordnat på fel sätt. Det finns ingen högre makt som fixar detta. Det är vi som måste göra det. Vi måste fånga upp vad folk pratar om och politisera samtalet, säger Hanna.

Vänsterpartiet har en viktig roll att fylla i det nya politiska landskapet där Socialdemokraterna och Miljöpartiet styr med stöd av högerpartierna Liberalerna och Centerpartiet.

– Socialdemokraterna tror alltid att vi kommer göra som de säger. Trots att vi inte har gjort det på flera decennier. Vi har en vågmästarroll som vi kommer använda. Vi kommer agera mot marknadshyror och försämringar i LAS. Precis som vi nyss gjorde kring Arbetsförmedlingen avslutar Aro

Borgarnas kollektivtrafik är livsfarlig

Den Moderatledda alliansen har styrt Region Stockholm i över 13 år. Det påverkar alla i hela Storstockholm, från Södertälje till Norrtälje, eftersom de raserar vår gemensamma kollektivtrafik och sjukvård. Det är hög tid att ändra på det menar Lina El Yafi.

– Det borgliga styret med trafikborgarrådet Kristoffer Tamsons (M) i spetsen leker affär med kollektivtrafiken. Våra skattepengar ska gå till kollektivtrafiken och inte till dyra upphandlingar och vinster till privata företag. Det krävs en politisk förändring. Vi vill på sikt att SL ska köra all kollektivtrafiksäger Lina.

Lina El Yafi har arbetat i Stockholms kollektivtrafik sedan 2002. Hon är förare på Tvärbanan, fackligt aktiv och ledamot för Vänsterpartiet i Regionfullmäktige. Vi pratar om klimaträttvisa och hur vi vanliga stockholmare kan vara med och rädda vår planet. Nyckeln är kollektivtrafiken.

– Vi vill ha en välkomnande och trevlig kollektivtrafik med en personal som trivs. Vi vill ha bra arbetsvillkor och därför vill Vänsterpartiet se kollektivavtal, personalövergång och meddelarfrihet i alla upphandlingar som görs i Region Stockholm. Då kan vi ge trafikanterna både bra service och trygghet. Det är så vi får en tillgänglig och attraktiv kollektivtrafik, säger Lina El Yafi.

Det är ingen tvekan om att klimatet förändras på ett oroväckande sätt. Vi behöver inse att vi befinner oss i ett klimatnödläge och att vi snabbt måste minska utsläppen. Kollektivtrafiken är en avgörande nyckel för att lyckas med det.

– Vi måste skapa hållbara städer. En nyckel för att göra det är stora satsningar på kollektivtrafiken. Vi måste renovera och bygga ut samtidigt. Till exempel vill vi att kollektivtrafik ska vara på plats när nya bostadsområden invigs. Vi vill i första hand att kollektivtrafiken ska vara eldriven, säger Lina.

Lina El Yafi och hennes kollegor märker av att det blivit ett hårdare klimat i kollektivtrafiken

– Det är trångt och trängseln blir bara värre samtidigt som tempot för oss som arbetar skruvas upp. På min arbetsplats har man ersatt ombordspersonal med fler kontrollanter och vakter. Kristoffer Tamsons har valt en linje med hårdare tag. Istället för kundservice och informationsvärdar så vill han ha mer ordningsvakter och tunnelbanepoliser. Dessutom är spärrarna i tunnelbanan högre och stängs med sådan kraft att många skadas varje år. Samtidigt har kontrollapparaten växt enormt. Nu jagar man fattiga människor som inte har råd att resa med kollektivtrafiken, konstaterar Lina El Yafi.

Samtidigt har arbetsvillkoren för de som arbetar i kollektivtrafik stadigt försämrats under de 13 år som den blå-gröna majoriteten styrt.

– När jag började arbeta på spårvägen för 17 år sedan så var kollektivtrafiken redan utlagd på entreprenad. För varje upphandling blir det lite sämre för oss som jobbar. Varje nytt företag innebär nya försämringar. Stressigare arbetsscheman, snävare tidtabeller och färre förare, säger Lina El Yafi.

Färre människor ska alltså göra mer. Resonemanget känns igen från sjukvården, skolan och alla andra välfärdsyrken.

– Det är trångt och trängseln blir bara värre samtidigt som tempot för oss som arbetar skruvas upp. Jag upplever att de otrygga anställningarna blir allt fler inom kollektivtrafiken.

De privata företagen sparar hela tiden in på personal. De osäkra anställningsformerna leder till otrygghet och stress för personalen.

– Att köra buss är fruktansvärt stressigt. Skyddsombuden kämpar ännu för bussförarnas rätt till toalettbesök och återhämtning vid ändhållplatser. Det borde ju vara en självklarhet att kunna gå på toaletten. Det är otroligt vilken låg nivå på vad vi måste kämpa utifrån, säger Lina El Yafi.

I stark kontrast till Vänsterpartiets politik så höjer Moderaterna återigen priserna.

– Snart kostar ett månadskort över 1 000 kronor. Folk har på riktigt inte råd med ett ännu dyrare månadskort men de måste ta sig till jobbet ändå. Moderaterna har byggt upp en enorm kontrollapparat men trots alla kontroller verkar fuskåkandet inte minska, säger hon.

Vänsterpartiet vill ha en helt annorlunda kollektivtrafik som fungerar bra för både personal och resenärer.

– Våra gemensamma pengar ska användas till kollektivtrafiken och skapa bra förutsättningar för att resa kollektivt, avslutar Lina El Yafi, förare på Tvärbanan, fackligt aktiv och ledamot i Regionfullmäktige.

 

Vänsterpartiet satsar på:

  • Sänka taxan
  • Öppna spärrar
  • Fler servicevärdar
  • Utreda Roslagsbanan till Rimbo
  • Bygg ut anropstrafik på landsbygden
  • Utveckla båttrafiken i skärgården
  • Påskynda elektrifieringen för buss, färdtjänst och pendelbåtar i skärgården

Rättvis omställning räcker längst

Vänsterpartiet är det parti som går allra längst i klimatfrågan när det gäller ett reellt systemskifte för att rädda klimatet och i förlängningen oss alla. I partiprogrammet står det bland annat att den ekonomiska tillväxten måste underställas en utveckling som är ekologiskt hållbar. Dessutom ska samhällets resurser anpassas till ett rättvist miljöutrymme, vilket även gäller att det ska vara en rättvis fördelning mellan kvinnor och män.

Utifrån det systemförändrande perspektivet zoomar vi in mot allas vårt Storstockholm.

Jens Holm är riksdagsledamot för Vänsterpartiet, och ordförande i riksdagens trafikutskott, Som boende i Enskede cyklar han varje dag fram och tillbaka till riksdagen och har cyklat många mil på mer eller mindre cykelvänliga platser i både staden och länet.

– Stockholmarna vill ha klimaträttvisa och jämlikhet. Nu krävs det en konkret omställning för att rädda klimatet. Omställningen måste vara både röd och grön, säger Jens Holm.

En viktig nyckel till omställningen är just kollektivtrafiken.

– Vi måste bygga ut kapaciteten i kollektivtrafiken. Vi behöver fler tunnelbanelinjer, fler bussar och tätare avgångar, fortsätter Jens.

Höjningar av taxorna i kollektivtrafiken har gjort att priset för att resa kollektivt har ökat med ungefär 70 procent sedan 1995.

– Det har blivit fyra gånger dyrare att åka kollektivt jämfört med den allmänna prisökningen. Att resa med egen bil har, tack vara energisnålare motorer, blivit förhållandevis billigare , säger Jens.

Samtidigt har konsumentprisindex, KPI, ökat med 18 procent. Det betyder att kollektivtrafiken har fått fyra gånger så stora prishöjningar jämfört med den allmänna prishöjningen i samhället. Bilresor har däremot enbart ökat i takt med KPI. I ljuset av detta anser Jens Holm att det blågröna styrets höjning av SL-kortet är extra upprörande. 

– Varför ska miljöhjältarna kollektivt straffas? Jag hoppas på ett kollektivtrafikuppror i Sverige, säger Jens Holm.

– Från riksdagen föreslår Vänsterpartiet mer pengar till att bygga ut kollektivtrafiken och att göra resorna billigare. Vi menar att regionerna ska få mer pengar till kollektivtrafiken och att barn och unga får resa gratis. Vår vision är gratis kollektivtrafik, men det ligger en bit fram i tiden, säger Jens.

En viktig nyckel till en grön omställning är möjligheten att cykla säkert i städerna.

– Vi anslår pengar för att bygga ut cykeltrafiken. Till exempel för att bygga riktiga cykelvägar med nivåseparering mellan gångbanor och cykelbanor. Precis som vi gör mot bilväg. Vi vill också skapa regioncykelstråk som inte upphör vid kommungränserna. Och självklart ska det gå att ta med cykeln i kollektivtrafiken, säger Jens.

Elsparkcyklarna som plötsligt dök upp överallt är det förmodligen fler än Jens Holm som är upprörda över.

– Vi kräver ordning och reda bland elsparkcyklarna I dagsläget råder kaos när den blågröna majoriteten i Stockholm tillåter åtta olika bolag som sätter ut sina fordon överallt. Elskotrarna har blivit ett av Stockholms största framkomlighetsproblem. En mardröm för alla funktionshindrade. Så kan vi inte ha det, säger Holm.

– Jag tycker att detta borde vara tillståndspliktig verksamhet, alltså att företagen måste ha ett avtal med kommunerna och betala för den kommersiella verksamhet de bedriver. Elsparkcyklarna borde endast får köras och parkeras på avsedda platser. Detta har vi lyft i riksdagen och jag vet att kamraterna i stadshuset också driver frågan.

Till exempel skulle man kunna kräva att elsparkcyklar måste ha ett tillstånd som kiosker och foodtrucks måste ha.

– De företag som inte sköter sig borde slängas ut, säger Jens Holm.

En riktig grön deal måste vara röd

EU-kommissionen har presenterat en ”grön deal” för klimatet. Den räcker inte. Vi måste lyssna mer på klimataktivisterna som just nu är samlade i Madrid. Vi behöver en klimatpolitik som vågar stå upp mot fossilindustrin och deras lobbyister.

Vänsterpartiets grupp i EU-parlamentet har tagit fram en egen grön deal: 10 punkter med tuffa åtgärder som ser till ställa störst krav på dem som släpper ut mest, inte på vanligt folk. Klimatomställningen måste göras rättvist – annars kan den aldrig få det stöd den behöver.

Läs 10-punktsmanifestet från GUE/NGL här! 

 

Julshow med Jonas Sjöstedt

Nu är det återigen dags för Snack med Sjöstedt julspecial! Som vanligt håller vi till på Bar Brooklyn i Stockholm.

Gäster denna gång är:
Patrik Svensson, vinnare av Augustpriset med sin bejublad debut ”Ålevangeliet”. Daria Bogdanska, polsk-svensk serietecknare som bla gjort albumet ”Wageslaves”. Lotta Lundgren, matskribent och programledare i bla Historieätarna, Landet Brunsås mm.

Efteråt blir det musik med Peter Bryngelsson, som bla varit med i bandet Ragnarök på 70-talet, och som haft en hel del andra band sen dess, numera har han bandet Jordmån som just spelat in en protestskiva mot SD med Jan Johanssons folkvisor. De har lovat spela flera visor med julanknytning.

➤ DATUM: 11 december.
➤ TID: kl 18-23
➤ PLATS:Bar Brooklyn, Hornstulls Strand 4, 117 39 Stockholm
FACEBOOKEVENEMANG

Korv och mos med Jonas Sjöstedt

Välkommen att äta korv med mos tillsammans med Jonas Sjöstedt och mobilisera den fackliga vänstern inför avtalsrörelse och den kommande LAS-striden!

Det sociala skyddsnätet är en del av vår gemensamma välfärd. När anställningstryggheten nu hotas i grunden av regeringen och dess samarbetspartier så gäller det  att mobilisera motståndet. Schyssta villkor ska gälla för alla, oavsett om vi är tillsvidareanställda, arbetslösa eller egenföretagare.

Medverkar gör Jonas Sjöstedt och Gunnar Westin, facklig-politisk sekreterare för Vänsterpartiet.

➤ DATUM: 3 december
➤ TID: kl. 17.30–20.
➤ PLATS:‪ Kafé Marx, Kungsgatan 84.
➤ EVENEMANG

Alla dagar borde vara dagar av solidaritet

Israels ockupation av Palestina har pågått i mer än 50 år och har skapat en av världens mest långvariga konflikter. 1977, 30 år efter antagande av FN:s resolution som syftade till att skapa de två självständiga staterna Israel och Palestina, gjorde FN den 29 november till Internationella solidaritetsdagen med det palestinska folket. För att belysa att ett fritt och självständigt Palestina ännu inte uppnåtts.

Idag visar vi solidaritet med palestiniernas kamp. Vi uppmärksammar palestiniernas krav på att få leva
i frihet, att ockupationen upphör och att palestinska flyktingar får rätt att återvända till sina hem.

I och med bildandet av staten Israel 1948 fördrevs uppåt 800 000 palestinier brutalt från sina hem och många har sedan dess levt i flyktingläger i närområdet. Sedan juni 1967 är Gaza och Västbanken ockuperat av Israel och fyra miljoner palestinier lever under israeliskt förtryck bakom murar och stängsel.

Antalet illegala bosättningar på ockuperad mark växer så väl som fördrivningen av palestinier från östra Jerusalem. Idag finns över 600 000 israeliska bosättare på ockuperad palestinsk mark.

I strid med internationell rätt fortsätter byggandet av en mur tre gånger så hög som Berlinmuren. Muren begränsar palestiniernas rörelsefrihet. Hindrar sjuka från att nå sjukhusen. Skiljer bönder från sin jord. Splittrar familjer. Isolerar människor från sina arbeten och förvägrar barn sin skolgång. En mur som splittrar ett helt samhälle kan aldrig vara vägen till fred.

Sedan 2007 är Gaza under blockad och den humanitära situationen där är akut. Vatten- och avloppssystemen är bristfälliga, vattnet går inte att dricka och det är brist på elektricitet, mat och mediciner.

Men det palestinska folket slutar inte kämpa. Varje fredag, sen ett och ett halvt år tillbaka, demonstrerar palestinier vid gränsen mellan Gaza och Israel. Demonstrationerna har redan kostat flera hundra palestinier livet och skadat många fler.

Konflikten mellan Israel och Palestina är inte en konflikt mellan jämlika parter. Israel är en av världens största krigsmakter med en militärapparat understödd av USA. Under det senaste decenniet har israeliska armén dödat fler än 4 600 palestinier. Bara under 2019 har 97 palestinier mist livet. 17 av dessa var barn.

Förra veckan meddelade USA att de inte längre ser de israeliska bosättningar på palestinsk mark som illegala under internationell rätt. Tillsammans med USA:s erkännanden av Jerusalem som Israels huvudstad 2017 och av de ockuperade syriska Golanhöjderna som israeliskt territorium i våras förstärker detta beslut maktbalansen ytterligare till Israels fördel. Som följd av beslutet har Israels
premiärminister Benjamin Netanyahu nu påbörjat processen att annektera och införa israelisk suveränitet i Jordandalen som utgör en tredjedel av den ockuperade Västbanken. Dessutom har USA strypt sin finansiering av UNRWA/United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees, som skall hjälpa palestinska flyktingar att antingen återvända eller kompenseras ekonomiskt för sina förlorade tillgångar. USA:s Israel-vänliga politik utgör ett allvarligt hinder för en rättvis fred och det är viktigt omvärlden agerar.

För fem år sen erkände den rödgröna regeringen Palestina, ett viktigt steg i rätt riktning. Men vad har hänt sen dess?

Istället för att ställa krav på att mänskliga rättigheter efterlevs inleder Sveriges regering ”innovationssamarbeten” med staten Israel. Det är inte rätt sätt att arbeta med en ockupationsstat.

Erkännandet av Palestina kräver handling och inte bara ord för att bli mer än symbolpolitik.

Sverige och omvärlden måste tydligt markera att Israels brott mot mänskliga rättigheter inte accepteras.

Kampen för ett självständigt Palestina fortsätter.

Alla dagar borde vara dagar av solidaritet.

Ett år i riksdagen – Un año en el parlamento Sueco

LORENA DELGADO
Vi möts i Gamla stan, nära riksdagen och partiernas kanslier. Det är tidig förmiddag och vi får lätt en plats på det första kaféet vi kliver in på. Jag vill veta hur det första året i riksdagen har varit. Kul? Omtumlande? Spännande? Allt det och en hel del till visar det sig.

-Det är en stor omställning att komma från arbetslivet där man har fasta tider, fasta arbetsuppgifter och dagliga saker att utföra. Som riksdagsledamot måste man bygga upp sina egna mål och bestämma sina egna tider. Det finns några deadlines, som allmänna motionstiden, men man måste själv bygga upp nätverk, ta in kunskap och skriva debattartiklar för att nå ut med vår politik, säger Lorena.

Många ledamöter får ansvar för frågor som de inte kan något om eftersom man kommer från olika håll och pusslet med riksdagsplatserna beror på vilka som blir invalda. Det kan vara väldigt många som väljs in som har en liknande bakgrund, till exempel att arbeta med sociala frågor, och då gäller det att fördela arbetet klokt.

– Mitt fokusområde är näringslivet. Jag har ansvar för handelsavtal, småföretagare och forskning inom näringslivet som innovationer och immateriella rättigheter. Det gäller att hitta rätt fokus och att ta plats inom sitt område, säger Lorena.

Vi börjar prata om vilka effekter de stora handelsavtalen ger. Till exempel att Marocko ockuperar Västsahara och säljer ut deras naturresurser, helt utan konsekvenser från världssamfundet. Ingen bråkar med Marocko på grund av deras geografiska position vid inloppet till Medelhavet. Brasilien är ett annat exempel där president Bolsonario skövlar skyddade urskogar i Amazonas. Sedan säger han att nu behöver vi inte skydda skogen – eftersom det helt enkelt inte finns någon skog kvar. Och då släpper man in storföretagen.

-Det finns mycket kunskap kring handelsavtalens konsekvenser. Jag vill bygga nätverk med miljöorganisationer, Latinamerikagrupperna, fackföreningarna och Sveriges ingenjörer för att dela kunskap och bolla idéer, säger Lorena.

Just nu arbetar Lorena med en interpellation som kräver bindande avtal för att de transnationella företagen ska följa mänskliga rättigheter. Hon påpekar vikten av att även Sverige bör kräva bindande avtal, vilket inte ser ut att vara fallet nu.

– Sveriges regering inför så kallade hållbarhetsredovisningar istället för bindande avtal. Det innebär att företagen inte avkrävs på uppföljningar. Företagen kan därmed stoltsera med olika utspel men det är oklart om företagen faktiskt gör några förbättringar alls, säger Lorena.

Lorena sitter även i Nordiska rådet tillsammans med vänsterparti-kollegan Daniel Riazat. Där möts representanter från de nordiska regeringarna och tar ett samlat grepp på vissa gemensamma frågor i regionen. På nästa möte kommer bland andra Lorena och Daniel föreslå ett nordiskt samarbete mot högerextremism eftersom det är ett växande problem i alla de berörda länderna, Danmark, Island, Norge, Finland och Sverige. Hela den vänstergröna gruppen i Nordiska rådet står bakom deras förslag.

Ytterligare en hjärtefråga dyker upp under samtalet – skandalen kring illegala adoptioner. I till exempel Chile har man förfalskat dokument och dödförklarat barn för att sedan adoptera bort dem. Organisationen Hijos y Madres del Silecio, Barn och mammor i tystnad (fritt översatt), driver rättsprocesser för att föräldrar ska kunna hitta sina bortadopterade barn med hjälp av DNA-analyser. Lorena har skrivit en motion även om detta till Nordiska rådet och i riksdagen har Vänsterpartiet lagt en motion om internationella adoptioner.

Nästa år kommer Lorena att fokusera på social trygghet för småföretag, till exempel enmansföretag i förorten som jobbar mer än heltid och ändå knappt får någon lön. Kvinnliga småföretagare har till exempel svårt att vara föräldralediga.

– Jag vill lyfta den utsatta situation som finns bland småföretagare. Jag är också nyfiken på hur vi kan stötta andra sorters företag, till exempel kooperativa företag. Hur kan vi underlätta och förbättra för dem? avslutar Lorena.

Men hennes skarpa kritik av orättvisor, oavsett om det gäller oansvariga handelsavtal, högerextremism eller kvinnors rättigheter, kommer att bestå.

Härnäst ordnar Lorena ihop med latinovänstern och Vänsterpartiet Storstockholms solidaritetutskott en solidaritetskväll med temat ”Finns det demokrati i Latinamerika?” Här hittar du evenemanget

Intervju: Anna Nilsson

Nolltaxa skapar större jämlikhet

Nolltaxa i kollektivtrafiken är en viktig fråga för Vänsterpartiet. Nolltaxa, alltså gratis kollektivtrafik, är en viktig faktor för att skapa ett mer jämlikt samhälle. I Storstockholm är SL:s månadskort redan så dyrt att det blir en belastning för en barnfamilj.

– Vi är nära en tipping point i de sociala frågorna. Många familjer har det ständigt svårt att få ekonomin att gå ihop. Då är det viktigt hur mycket ett SL-kort kostar. Till slut kommer det till en gräns där man inte har råd att betala, säger Elena Karlström, distriktsordförande för Vänsterpartiet Storstockholm.

Nolltaxa innebär att all kollektivtrafik i Stockholms län, bussar, pendeltåg, tunnelbana och båttrafik är gratis för oss invånare. Kostnaden tas istället ut via skattesystemet. En mindre skattehöjning på 1,39 kronor på landstingsskatten skulle innebära att alla som tjänar mindre än 60 000 kronor i månaden skulle få mer pengar i plånboken om vi inför avgiftsfri kollektivtrafik i Stockholm.

– Nolltaxa är en av de viktigaste frågorna för oss. Det är en tydlig rättvisefråga. Alla ska kunna ta sig till jobbet, skolan eller kompisarna utan att bli ruinerad. Alla i vår region ska kunna resa till Nacka, Haninge, Södertälje eller var som helst i Stockholms stad, säger Elena.

Moderaterna: 1000 kronor för ett månadskort
Idag är kollektivtrafiken uppstyckad mellan flera olika bolag som alla vill maximera sin vinst. Pengarna rinner därför ut ur det gemensamma systemet till diverse mer eller mindre pålitliga bolag. Ju fler kockar desto sämre soppa säger ju det gamla ordspråket och det stämmer tyvärr på vår kollektivtrafik.

Dessutom har det blågröna styret i Region Stockholm precis aviserat att SL:s månadskort kommer att öka till 1000 kronor till år 2023.

– Borgarna, med Moderaterna i toppen, har styrt regionen, eller landstinget som det hette förr, i över TOLV år. Att de både höjer priset på SL-kortet och inte bygger ut kollektivtrafiken i den omfattning som krävs är en skandal. Det är dags att vi protesterar högljutt och mobiliserar massivt inför nästa Regionval 2022 så vi får en rödgrön majoritet istället, säger Elena.

Avgiftsfri kollektivtrafik har införts i flera städer i Europa med bra resultat, som visar att bilister väljer kollektivtrafiken framför bilen. En avgiftsfri kollektivtrafik är grundläggande för en rättvis klimatomställning och ett mer jämlikt samhälle.

– Vi måste krossa ramarna och ha större visioner för vårt gemensamma samhälle. Vi vill ändra systemet och ta tillbaka både kollektivtrafiken och sjukvården i egen regi, säger Elena Karlström, distriktsordförande för Vänsterpartiet Storstockholm.

Nu drar vi i nödbromsen! Kom med du också.
www.klimatnödläge.nu

Vi varslar Regionhögern!

Många samlades för att protestera efter att regionhögern varslat om uppsägning av 350 undersköterskor och 250 läkare på Karolinska Sjukhuset.

Darius Barimani är läkare på Nya Karolinska Solna och är med på protestmötet utanför Region-huset på Kungsholmen.

–        Man slåss för att få komma till Nya Karolinska Solna. Vi som jobbar på NKS är genuint intresserade av forskning och bra vård. Det är ett fantastiskt sjukhus egentligen men politikerna gör allt annat än underlättar för oss. Sjukhuset är ju vi – personalen. Men den politiska ledningen fortsätter med samma gamla visa, platsbrist och ständiga omorganiseringar, säger Darius.

–        Omorganiseringarna drivs av konsulter som vill tjäna pengar. Irene Svenonius man var upphandlingschef och köpte in konsulter för 200 miljoner kronor. Till slut fick han sparken för jäv. Vi har för slappa lagar och ett naivt lagsystem. Vi fattar inte hur korruption fungerar. I USA hade detta aldrig hänt utan att de inblandade blev straffade, säger Darius Barimani, läkare på Nya Karolinska Solna.

Margarita Villalobos är sjuksköterska på Södersjukhuset. Hon berättar att hon får frustrationsångest på jobbet.

–        Jag älskar mitt jobb! Jag får så mycket av patienterna. Men jag kan inte springa fortare. Jag kan inte bara kasta in pillerna i munnen på patienterna. Det behövs mer tid! Patienterna hamnar i kläm, de känner av vår stress. Vi vill ha TID att prata och lyssna på patienterna. Det är mitt jobb det handlar om! Vem ska sköta om oss i framtiden? Detta håller inte längre. Kom ut och demonstrera med oss! Säger Margarita Villalobos, sjuksköterska på Södersjukhuset.