Skip to main content

Det finns ingen säker kärnkraft

Uttalande Kärnkraften är en oacceptabel energiteknik ur såväl ett ekonomiskt, ekologiskt som etiskt perspektiv. Det finns hållbara och förnyelsebara alternativ som idag inte understöds av regeringens politik.

Vi häpnar över att Centerpartiet har gjort en kovändning i denna fråga, från aktiva kärnkraftsmotståndare till de kärnkraftskramare de är idag.

Det som nu händer i Japan är en tragedi av gigantiska mått som påminner om att kärnkraft är en oerhört farlig och osäker energiteknik. Växthuseffekten och det faktum att vattennivåerna stiger globalt innebär att risken för översvämning är överhängande. Kärnkraftverk är ofta placerade vid havet eftersom man använder sig av havsvattnet för kylning och är därmed särskilt utsatta för haveririsk.

Säkerheten vid de svenska kärnkraftverken är inte heller godtagbar. Erfarenheten visar att kylningen kan slås ut vid extrem kyla eller brand vilket kan leda till partiell härdsmälta. Ytterligare ett problem som inte är löst på ett godtagbart sätt är slutförvaringen av använt kärnbränsle. Kärnkraften hotar inte bara dem som lever på jorden idag utan riskerar redan nu framtida generationers liv och levnadsutrymme de kommande hundratusen åren.

Svenska folket tog tydligt ställning för successiv avveckling av svenska kärnkraftverk i folkomröstningen 198o. Regeringens val att inte följa folkomröstningens beslut är ett bevis på deras bristande respekt för demokrati och folkets vilja.

För att aktivt välja kärnkraft som energiteknik så måste man också inse de oöverblickbara konsekvenserna, något som naturligtvis är omöjligt att göra. De senaste händelserna i Japan visar att det är de okända riskerna som gör detta till en mycket farlig energiteknik.

När regeringen nu väljer att inte bara bevara befintlig kärnkraft i Sverige, utan även planerar en utbyggnad tar man en kalkylerad risk. En risk med oöverblickbara konsekvenser som man bevisligen är redo att ta. Vi kräver en energipolitik som tar ansvar för vår och våra framtida generationers säkerhet.

Vänsterpartiet Storstockholm årskonferens 19 – 20 mars 2011

Ny distriktsstyrelse

Ordinarie ledamöter i Vänsterpartiet Storstockholms distriktsstyrelse 2011-2012 (i bokstavsordning)

Nujin Alacabeck, Huddinge
Seluah Alsaati, Vita Bergen (ny)
Åsa Brunius, Hägersten – Skärholmen,
Mats Einarsson, Botkyrka
Åsa Hagelstedt, Västra Södermalm
Eili Hirdman, Västra Södermalm/Pensionärsklubben
Håkan Jörnehed, Västra Södermalm (ny) 
Lennart Karlsson, Postföreningen
Josefin Morge, Hammarby – Skarpnäck (ny)
Samuel Sandberg, Södertälje
Jesper Wiklund, Sundbyberg
Kerstin Åkare, Upplands Bro (ny)

Ersättare (som de inträder i ordning)

Maria Öhman, Kungsholmen (ny)
Tobias Smedberg, Värmdö (ny)
Caroline Kiritsis, Järfälla (ny)
Erik Hegelund, Brännkyrka (ny)
Lisa Englund, Västra Södermalm (ny)
Martin Hofvenberg, Lidingö (ny)

Sen tidigare har vi omvalt John Hörnquist som distriktsordförande.

John Hörnquist: Politik handlar inte bara om ha rätt. Utan också om att få rätt.

Årskonferens Välkomna till Vänsterpartiet Storstockholms största årskonferens på mycket, mycket länge. För er som tycker att det känns lite trångt här inne, kan jag berätta att det beror på att vi har 185 anmälda deltagare, fler än någon årskonferens jag varit på, och inte så långt från hälften av en vanlig vänsterpartikongress. Sveriges största vänsterpartisamling i år, med andra ord.

Det är helt enkelt ett växande Vänsterpartis största distrikt som träffas. I Storstockholm har medlemsantalet stigit med nästan 40% på ett år, till kring 2700 medlemmar, jämfört med under 2000 vid förra årsskiftet. Det är den högsta siffran på decennier. Fler av er som är här idag är några av dessa nya medlemmar, och från oss som varit med ett tag – ni är varmt välkomna!

Välkomna också till landstingshuset, och ett tack till Vänsterpartiets landstingsgruppen, som både förser oss med lokaler, och bjuder oss på lunch idag.

I hela landet har över 3000 nya medlemmar kommit till vänsterpartiet under förra året. Det är ett tecken i tiden. Ett tecken på att det finns många som reagerar på den riktning Sverige, världen – och inte minst Stockholmsområdet – har tagit. Den största tillströmningen skedde efter valet, vilket är hoppfullt, eftersom det visar att många insett att det inte räcker med att rösta, utan att det krävs att människor tar aktiv ställning för en annan utveckling.

Fortsätt läsa

Valberedningens förslag till distriktsstyrelse


Ordförande

John Hörnquist (Kista)

Ordinarie ledamöter (i bokstavsordning)

Nujin Alacabeck (Huddinge)
Seluah Alsaati (Vita Bergen)
Åsa Brunius (Hägersten-Skärholmen)
Mats Einarsson (Botkyrka)
Åsa Hagelstedt (Västra Södermalm)
Eili Hirdman (Västra Södermalm & Pensionärsklubben)
Håkan Jörnehed (Västra Södermalm)
Lennart Karlsson (Postföreningen)
Josefin Morge (Hammaby-Skarpnäck)
Samuel Sandberg (Södertälje)
Jesper Wiklund (Sundbyberg)
Kerstin Åkare (Upplands Bro)

Ersättare (i inträdesordning)

Erik Hegelund (Brännkyrka)
Lisa Englund (Västra Södermalm)
Tobias Smedberg (Värmdö)
Caroline Kiritsis (Järfälla)
Maria Öhman (Kungsholmen)
Martin Hofvenberg (Lidingö)

Fortsätt läsa

Myten om den jämställda privatiseringen

Det sprids en myt från borgerliga politiker om att privatisering av sjukvården skulle leda till att fler kvinnor skulle ta plats i bolagsstyrelserna och därmed få såväl mer makt och pengar. Maud Olofsson, näringsminister, har bland annat på regeringens hemsida skrivit att:

”På samma sätt som de flesta byggföretag drivs av män är det rimligt att förvänta sig att välfärdsföretagande kommer att bli en företagsbransch där kvinnorna står starka. /…/ Vård- och omsorgsföretagande kan bli en språngbräda för fler kvinnor in i storföretagens bolagsstyrelser.”

Den politiska analys som Olofsson gör är väldigt långt från verkligheten. Kvinnors inflytande över centrala delar av välfärden och sina egna liv har kraftigt försämrats till följd av privatiseringspolitiken. Vid en genomgång av de större vårdföretagen på marknaden visar det sig att deras styrelser uteslutande består av män.  Trots att runt 80% av de som arbetar inom sjukvården är kvinnor så utgör storföretagens styrelser helt av män.

Privatisering av välfärden har istället inneburit att makt har flyttat från folkvalda församlingar där kvinnor lyckats erövra en relativt stor makt till bolagsstyrelser utan kvinnlig närvaro. Att privatsera välfärd är att flytta makt från kvinnor till män.

Vänsterpartiet vill bygga världens bästa sjukvård. Om det ska vara möjligt måste vi värna varje skattekrona. Varje år försvinner minst fyra miljarder kronor ut till privata företag ledda av män. För de pengarna skulle vi till exempel kunna anställa 10 000 sjuksköterskor.

Åsa Brunius,
vice distriktsordförande och sjuksköterskestudent

Fira 8 mars: Lägg ned livspusslet

Det talas mycket om livspusslet. Om hur det ska kunna läggas. Men borde inte frågan vara om ska läggas? En vild idé: tänk om samhället anpassades till människorna – istället för tvärtom?

Den borgerliga regeringen menar sig genom RUT-avdraget för hushållsnära tjänster ha löst problemet. Tack vare detta kan alla (som har råd) få billig städhjälp. Så lugn, pappa behöver inte börja diska! Staten subventionerar någon annan som gör det åt honom. I alla fall på Solsidan. Tar familjen dessutom ut vårdnadsbidrag är det verkligen lugnt. Då kan mamman (i över nio fall av tio) ta hand om det som städhjälpen inte hinner med. Regeringens engagemang för Skuggsidans livspussel är något svalare.

Men varför läggs det där pusslet egentligen? Och vilka lägger det? Småbarnsföräldrar – mest kvinnor – som springer mellan dagis, jobb och barnavårdcentraler. Andra föräldrar som springer till och från träningar och föräldramöten. Samma föräldrar – eller helt andra personer, men återigen oftast kvinnor – som hjälper gamla mamma, pappa, maken/makan – eller någon annan funktionshindrad anhörig – med tvätten, räkningarna eller vårdkontakterna. Med det som hon eller han inte klarar själva. Med det som hemtjänsten eller serviceboendet inte längre har tid med. Eftersom kommunen inte har råd. Eller eftersom det privata omsorgsföretaget prioriterar en rejäl chefsbonus, före pratstunder mellan personal och äldre.

En billig och enkel lösning på hela problematiken vore att sluta föda och uppfostra nya generationer. Sluta ta hand om tidigare generationer när dessa inte längre kan ta hand om sig själva. Slutpusslat! Helt utan RUT-avdrag.

Få människor tycker detta känns helt rimligt. Från höger till vänster envisas folk med att tycka att familjeliv, barn och omsorg om äldre är rätt viktigt. Och det är ju sant. Även i krassa ekonomiska termer. För utan nya generationer blir det svårt med BNP-tillväxten framöver. Och den beslutsfattare som avskaffar andras rätt till ålderdom, riskerar även sin egen.

Det är därför pusslet läggs. För att utan det är inget samhälle möjligt.

Men om något är avgörande för samhällets överlevnad – varför görs det då bara när det blir tid över? Med den logiken borde även kärnfysiker, ingenjörer, läkare och elektriker sköta sina uppgifter på fritiden? När de får lite tid över. Obetalt, förstås.

Men ”samhället” värderar energi, tekniska produkter och högkvalificerad medicin högre än omsorgsarbete. Kanske är det det vi borde ändra på?
Några enkla förslag:

Nattis: barnomsorg på obekväm arbetstid

Om föräldrar måste kunna jobba natt, måste väl samhället se till att någon tar hand om barnen på natten.

Rätt till heltid och sänkt heltidsnorm

Om samhället menar att män kan jobba heltid med barn, så måste väl kvinnor också ha rätt till det. Ändå jobbar tiotusentals kvinnor ofrivillig deltid. Och om samhället menar att någon av föräldrarna måste jobba deltid för att hinna med pusslandet, så borde väl heltidsnormen sänkas även för män. Med bibehållen lön förstås. Arbetstiden sänks ju för att vi ska hinna med andra viktiga saker, som idag utförs oavlönat.

Individualiserad föräldraförsäkring

Om det behövs minst tretton månader av omsorg i hemmet (den tid man kan få 80% ersättning) innan ett barn är redo för förskolan, så borde väl även pappor ta ansvar för denna tid. Idag gör mindre än var femte pappa det. Risken för diskriminering av kvinnor skulle sjunka betydligt då.

Anställ säg hundratusen personer i vård, skola och omsorg

Så att omsorgen om barn, äldre och funktionshindrade får tillräckligt med resurser. Utan pusslande vid sidan av. Finansiera gärna med att ta tillbaka några av de hundra miljarder av skattesänkningar som de senaste åren gått till högavlönade män med stora förmögenheter.

Ersätt RUT-avdraget med en väl tilltagen gratis hemtjänst för äldre

Varning: detta kan medföra något högre kostnader för män som vill fortsätta undvika hemarbete på solsidan. ”But if you want to make an omelet you have to break some eggs…”

John Hörnkvist,
distriktsordförande Vänsterpartiet StorStockholm

Kom på Internationella kvinnodagen!

Vad händer på den internationella kvinnodagen 8 mars?

Som vanligt arrangeras det en bra och peppig demonstration från Södermalmstorg, vid Slussen, till Medborgarplatsen, säger Matilda Johansson, som har deltagit i arbetet för Vänsterpartiets räkning. Årets paroll är »Gränslöst systerskap – för feminism mot rasism«. Både före och efter demonstrationen blir det tal och musik.

Vilka är det som arrangerar den?

Det är 8 mars-kommittén i Stockholm, den består av exempelvis S, SSU, V, Ung Vänster, Varken Hora Eller Kuvad, ROKS, MP, Grön Ungdom, Kommittén försvar av Iranska kvinnor, Kvinnors nätverk, Fi, S-kvinnor m fl.

Om du fick en feministisk julklapp, vad skulle den vara?

Om det inte skulle vara för mycket begärt, vilket jag naturligtvis inte tycker, så önskar jag mig åtminstone att det tas några steg framåt för en feministisk revolution. Det skulle kunna vara en individualiserad föräldraförsäkring – något som inte behöver motiveras – och obligatorisk utbildning i sex och samlevnad på lärarutbildningen. En sådan utbildning skulle öka förutsättningarna för en bättre och mer professionell sexualundervisning i skolan, vilket förhoppningsvis leder till en förbättrad syn på relationer och sexualitet i samhället.

Så blir vi världsbäst i vården

– Nu tar vi steg ett in i valrörelsen 2014, sade Birgitta Sevefjord, oppositionslandstingsråd, när hon i början av mars hälsade välkommen till upptakten av partiets kampanj Världens bästa sjukvård.

Ett sjuttiotal Vänsterpartister från hela landet, de flesta landstingspolitiker och tjänstemän, hade kommit till Stockholm för kampanjupptakten. Påpassligt hade rapporten Vårda varje skattekrona precis kommit från tryckeriet tillsammans med en kampanjhandledning.

Lars Ohly gav en ideologisk inledning och lyfte bland annat folkhälsan:

– Det förebyggande arbetet måste alltid komma i första hand. Här står vi i direkt motsättning till riskkapitalbolagen som ju tjänar på sjuka människor.

Journalisten Kent Werne visade hur välfärden har blivit big business. Allt färre företagskoncerner tar över; de fyra största – Capio, Carema, Aleris och Praktikertjänst – står för 57 procent av vården.

– Det är knappast den mångfald regeringen talade om när man införde Lagen om valfrihet för två år sedan.

I takt med att riskkapitalbolagen tar över scenen blir vården föremål för allt mer avancerad skatteplanering. Vinsterna försvinner ut till skatteparadis. Men Capio och Attendo – som nolltaxerat i flera år – har nu fått bakläxa av Skatteverket på många miljoner.

Fortsätt läsa

Vill du bli Vänsterpartiets nya informationschef?

På Vänsterpartiets parti och riksdagskansli i Stockholm arbetar ett 50-tal anställda med politikutveckling och service till partistyrelse, riksdagsgrupp, distrikt och allmänhet.

Informationschefens arbetstid fördelas jämnt mellan riksdags- och partikansli med arbetsplats på båda kanslierna. Cirka 10 personer arbetar direkt under informationschefen som har det övergripande ansvaret för partiets samlade informationsverksamhet.  I tjänsten ingår budgetansvar och daglig arbetsledning av personal knutna till informationsverksamheten.

I arbetsuppgifterna ingår att ta fram beslutsförslag och underlag till partiets ledningsfunktioner, såsom kommunikationsplaner och underlag för diskussioner om kommunikationsstrategier. Informationschefen ska också och bidra med rådgivning i kommunikationsfrågor, liksom planering och genomförande av partiets kampanjer, samt materialproduktion. I arbetet ingår också mediekontakter, mediebevakning och opinionsanalyser. Informationschefen är adjungerad till möten med partiets verkställande utskott, partistyrelsen och riksdagsgruppens möten.

Du ska ha erfarenhet av arbetsområdet gärna i arbetsledande ställning. Arbetet ställer höga krav på samarbetsförmåga, organisationsförmåga och att periodvis kunna arbeta under hård tidspress. Du ska ha god kännedom om partiets politik.

Tillträde enligt överenskommelse tillsvidareanställning. Oreglerad arbetstid med 37,5/vecka normalarbetstid. Tarifflön enligt avtal utifrån erfarenhet, högsta nivå 36.262 kronor/mån

Vill du veta mer ring partikansliets kanslichef  Irja Lindroth 08-654 08 20.

Ansökan ska vara partikansliet tillhanda senast den 15 mars på adress Vänsterpartiet Irja Lindroth Box 126 60 113 23 Stockholm eller [email protected].