Skip to main content

Aktivera dig

 

Varmt välkommen till Vänsterpartiet!

Många blir medlemmar just nu i Vänsterpartiet. Sedan valrörelsen 2010 har vi fått över 1000 nya medlemmar bara i Storstockholm. Det är vi väldigt glada över, du och alla andra behövs!

Kanske har du funnit din plats i Vänsterpartiet? Kanske funderar du på att ta steget från att ”bara” vara medlem till att bli aktiv? Då vill vi passa på att berätta om olika aktiviteter som du är välkommen att delta i.

Om du vill lära dig mer om partiets politik och dessutom träffa andra nya medlemmar kan du gå på någon av våra kurser för nya medlemmar: den 25-26 februari i våra lokaler på Kungsgatan 84, samt den 26-27 maj på vår kursgård utanför Norrtälje. Upplägget är det samma för båda kurserna, med den enda skillnaden att ni som åker till kursgården också sover över där i eget rum. Kurserna är helt gratis, och för er som åker till kursgården ingår självfallet bussresa både dit och hem. Kurserna anordnas också 15-16 september och 24-25 november. Anmäl dig till [email protected]. Har du redan hunnit gå en sådan kurs men är sugen på att veta mer är det bara att du anmäler dig till våra fördjupningsstudier istället!

Alla medlemmar tillhör en lokal partiförening som träffas regelbundet. Kontaktuppgifter till din partiförening hittar du här: Partiföreningar. Besök gärna något möte med partiföreningen och se vad de håller på med. Alla medlemmar är alltid välkomna att delta.

Men kanske är du särskilt intresserad av en speciell sakfråga? Då finns det möjlighet att aktivera sig i de många utskott och nätverk som finns – till exempel inom feminism, antirasism, fred och solidaritet, klimat och miljö, skolpolitik, fackliga frågor eller HBT-frågor. Hör av dig till oss och berätta vad just du är intresserad av! Dessutom finns det ett aktivistnätverk där fokus ligger på utåtriktad aktivism och som välkomnar alla som tycker att det är viktigt att synas på gator och torg. För dig som är pensionär kan du utöver allt detta även vara med i pensionärsföreningen, som bland annat ordnar föreläsningar under parollen Nyfiken Grå. Mer om nätverk och utskott hittar du här: https://storstockholm.vansterpartiet.se/omoss/.

Om du vill veta mer ska du inte tveka att höra av dig till oss, och samma sak gäller naturligtvis om du har tips och idéer på aktiviteter som du skulle vilja att vi ordnade i framtiden: [email protected] eller 08-654 13 10. Surfa också gärna runt här på vår hemsida, besök stockholmsvanstern.se som är fylld av Stockholmsnyheter från vänster, eller gilla oss på facebook där du också kan se vilka aktiviteter som planeras framöver.

Hoppas vi ses!

Kamratliga hälsningar
Elena Karlström,
ordförande Vänsterpartiet Storstockholm

2011 blev både hoppets och förtvivlans år – 2012 behöver vi förvalta det hoppet!

2011 var på många sätt ett år då hoppet återvände till politiken. Även om motståndet förblivit hårt. Just därför behöver 2012 bli det år då vi förvaltar de chanser som skapats. Hur Vänsterpartiet gör det i Storstockholm kommer att spela stor roll. För egen del kommer jag dock att arbeta med detta på andra sätt än som distriktsordförande efter årskonferensen 2012.

2011 blev året då folkliga krav och rörelser återvände till politiken. Även när de mest fruktansvärda bakslag kom så vägrade denna utveckling att ge vika. Tydligast var det i årets inledningsskede. Korrupta, auktoritära och ofta väststödda regimer utmanades – och ofta besegrades – av folkliga uppror i hela Mellanöstern. En process som – trots att den möttes med övervåld på många håll – fortfarande pågår och kommer att förändra Mellanöstern för alltid. Alla människor som slöt upp i solidaritet mot rasismen efter de fruktansvärda, högerextrema, attentaten i Oslo och på Utöya. Sydeuropéer, irländare och britter gick ut på gatorna »en masse« för att motsätta sig att kostnaderna för krispolitiken vältrades över på dem. ”Occupy Wallstreet” och protester mot fusk i ryska presidentvalet återuppväckte hoppet till och med i USA och Ryssland. När USA:s trupper formellt lämnade Irak. När allt fler länder erkände Palestina som stat. Vad den här utvecklingen slutligen ska utmynna i är ännu inte klart. Det beror inte minst på den roll den politiska vänstern klarar att spela.

I Sverige har dramatiken varit mindre. Men även här har viktiga folkliga frågeställningar åter förts upp på dagordningen. Tydligast genom den växande kritiken av vinstintressenas negativa påverkan på välfärden. Ingen enskild politisk kraft kan ta åt sig större ära för att ha drivit fram den här debatten än Vänsterpartiet. Och det är värt att komma ihåg att vi i Storstockholmsdistriktet – efter tre år av kampanjer i dessa frågor, och efter decennier av opinionsbildning mot privatiseringarna – har gått i frontlinjen.

Redan i valrörelsen tvingade vänsterpartiets krav skolminister Jan Björklund att lova begränsningar av vinstuttagen i privata friskolor. Under 2011 har partiets kampanjer mot riskkapitalbolagens övervinster, skatteflykt och vanvård av äldre tvingat både regeringen och bolagen till reträtt. ”Blöjvägningar” och andra inhumana ”vinstreglerare” har skapat ett sådant folkligt tryck att bolagen tvingats börja lova att betala skatt i Sverige. Borgerliga partier hummar allt mer besvärat om vinstbegränsningar och hårdare kontroll av vinstdrivande bolag i välfärden. Vi driver på för att de ska tvingas gå från hummande till handling. Vårt tal om äldreomsorgen som den nya barnomsorgsfrågan, våra krav på utbyggd äldreomsorg och rejäla satsningar på personalutbildning har tagits väl emot. I Stockholm har våra politiker varit de som både upptäckt och tydligast formulerat kritiken av missförhållandena och skatteflykten i de privata välfärdsbolagen.

Men även på andra områden har vi legat i framkant. Kritiken av eurokrisen och bankerna. Våra krav på barnomsorg på obekväm arbetstid. I en tid då den övriga oppositionen lagt sig allt närmare regeringen, har vi blivit det tydliga alternativet i flyktingfrågor, antirasistiska frågor, Afghanistankriget och klimatfrågor. Inte minst det sista är viktigt när bakslaget för klimatförhandlingarna i Sydafrika ligger som en skugga över världen. I Storstockholm har distriktet till och med mäktat med mindre kampanjaktioner för utbyggd kollektivtrafik, och mot förbifarten, under senhösten.

Sist men inte minst så har Vänsterpartiets öppna partiledarvalsprocess gjort att intresset för partiet vuxit. Sammantaget har allt detta bidragit till att många fortsatt att ansluta sig till partiet. Sedan 2009 har antalet medlemmar i Storstockholm växt från drygt 1800 till över 3000. I år ser medlemsökningen ut att stanna på dryga 300, eller över 10%. Om siffrorna står sig lika historiskt högt för ett icke-valår som förra årets ökning (över 700) var för ett valår.

Mycket går åt rätt håll för partiet med andra ord. Det bådar gott inför framtiden. Men det finns saker som återstår att göra för att vi på bästa sätt ska kunna förvalta de här framgångarna.

Även om många nya medlemmar kontaktats och erbjudits aktiviteter som passar just dem, så återstår flera andra att kontakta. Annars kommer medlemsökningen avstanna eller vändas i sin motsats. Även om det gjordes många goda och rent av heroiska insatser – på olika håll – i valrörelsen 2010, så fanns det ändå en bristande samsyn och acceptans för att distriktet och partiet behöver samordna sina resurser och budskap mer för att bli slagkraftigt nog. Det var sådan samordning som gjorde att vi etablerade oss i de välfärdsfrågor vi fått genomslag för i opinionen under 2011. Men den samordningen var inte lätt att åstadkomma. Distriktets stora kraftcentrum är i praktiken uppdelade på flera större kanslier, och om dessa inte drar åt samma håll så försvagas partiets slagkraft. Under 2011 har samordningen – i de vård- och äldreomorgskampanjer som bedrivits – fungerat bättre. Distriktsstyrelsen har i sitt förslag till verksamhetsplan föreslagit att vi under kommande år ska arbeta fram en valstrategi som ska tas på årskonferensen 2013. Vi föreslår även att den framtidsstrategi som kongressen föreslås anta, ska implementeras i distriktet. Dessa bör bli viktiga för att stärka samordningen i distriktet inför valet.

Sådana strategier behöver rimligen bygga vidare på det som fungerat bra. Och göra vad som krävs för att se till att partiet blir mer av ett parti, och mindre av flera kanslier. De där sakerna kommer inte att lösas av sig själva, utan kräver att frågorna diskuteras av medlemmar och distriktsstyrelse. Men ska Vänsterpartiet kunna spela den roll som behövs i svensk politik – och inte minst i Stockholmsområdet – så behöver de här sakerna adresseras. En första bra möjlighet att ta itu med detta är utformandet av ett samordnat och effektivt bostadspolitiskt och äldrepolitiskt arbete som distriktsstyrelsen och partistyrelsen föreslår ska stå i fokus under 2012. Min förhoppning är att många i sittande distriktsstyrelse – som varit en av de absolut mest konstruktiva, kreativa och hårt arbetande jag suttit i – vill och får chansen att hjälpa till att utforma de här strategierna. Diskutera därför gärna både verksamhetsplan och nomineringar till distriktsstyrelse i din förening innan 10 februari. Och bjud ut distriktsstyrelsen att delta i de diskussionerna.

Jag kommer personligen att vara med om att starta det här arbetet i Stockholmsområdet. Men då jag inte är beredd ge mig in på den process det innebär att förbereda och leda ännu en valrörelse 2014 (jag har redan lett två stycken, 2009 och 2010, det får räcka) kommer jag att vid årskonferensen i mars 2012 inte att kandidera till omval. Jag är dock både glad och tacksam för att ha jag fått förtroendet att ha detta uppdrag under de här åren. Det har varit otroligt roligt och hedrande – även när det varit tufft – att vara med och leda med något så viktigt som Sveriges största vänsterpartidistrikt. Ett enormt tack till alla jag jobbat med och som gjort allt bra som hänt under dessa år möjligt. Fram till dess kommer jag självfallet att fortsätta verka som ordförande. Jag kommer förstås också att finnas kvar i politiken på olika sätt. Bland annat kandiderar jag till omval till programkommissionen. Min förhoppning är att kongressen ska anta det förslag som ligger, att uppdra åt kommission och partistyrelsen att utarbeta en socialistisk strategi för 2000-talet. Något jag gärna skulle vilja bidra till. Och även på andra sätt kommer jag att finnas kvar i politiken.

Nästa år inleds med partikongressen. Därefter börjar arbetet med att omvandla årets möjligheter i konkreta politiska resultat. Ha en riktigt god helg fram till dess!

Med kamratliga hälsningar
John Hörnquist
Ordförande Vänsterpartiet Storstockholm

Hyresrätten är en demokratifråga

Rätten till bostad är en grundläggande rättighet. Men bostadspolitiken visar även tydliga skiljelinjer inom politiken som helhet. En gång i tiden fick bara de som ägde fast egendom rösta. Sen följde en lång kamp för att människors inflytande över sina liv inte skulle avgöras av vad ägde. Lyckligtvis har mycket hänt sedan dess, men de senaste åren har vi sett en utveckling där marknaden avgör vad du kan vänta dig av det allmänna. På marknaden är du bara konsument, och som med all konsumtion avgör din plånbok dina valmöjligheter.

Svenska Bostäder ska sälja 1 000 lägenheter i Bredäng och Kärrtorp till företaget Primula. I princip alla hyresgäster protesterar. De har gjort ett aktivt val att bo i allmännyttig hyresrätt, ett val som nu utraderas när deras bostäder säljs. Valfrihet – men inte för alla.

Enligt den nya bostadslagen ska hyresgästerna garanteras inflytande över sin boendesituation, men den borgerliga majoriteten anser att det räcker med en lapp i brevlådan när huset är sålt. De boende förlorar all sin kötid i den interna bostadskön och borgarna svarar genom att hänvisa till privata bostadsförmedlingar. Det är numer snarare regel än undantag att hyresgäster i Stockholm blir överkörda och illa behandlade både vid försäljningar och vid ombildningar. Det kan se ut som enskilda övertramp, men borgarna i Stockholm har en tydlig politisk idé. Stockholm ska bli en stad för högavlönade borgerliga människor. Stockholm är på väg att bli en strömlinjeformad stad, men också en stad med stora sociala spänningar och klasskillnader.

Det har skapats en föreställning om att hyresrätten är ett andrahandsval, något som med Fredrik Reinfeldts ord är ”för dem som saknar kapital”. Jag tycker tvärtom; hyresrätten är en fantastisk boendeform. Det är ett flexibelt sätt att byta bostad när livet ändras, det gör att man kan ha ett hem även utan att skuldsätta sig eller oroa sig för räntan. Det bygger på idén att ett hem är någonstans där man bor, inte ett spekulationsobjekt.

Men det finns såklart mycket att göra för att förbättra även allmännyttan – till exempel att utöka hyresgästernas inflytande över sina områden. Om man inrättade lokala styrelser och gav hyresgästerna majoritet skulle man kunna ta tillvara på deras förslag och initiativ. Allmännyttan har renoveringsbehov och en lärdom från miljonprogrammet är att de renoveringarna måste ske i ett nära samspråk med de boende. De ska inte heller leda till högre hyror eller till att människor tvingas flytta eftersom Stockholms allmännytta har god ekonomi. Som förklaring till de kommande hyreshöjningarna återstår då bara en sak: borgarnas ideologiska vilja att driva alla till en privat bostadsmarknad.

Vänsterpartiet anser att allmännyttan är till för att ge människor möjlighet att bo, flytta och leva. Undersköterskor och orkestermusiker ska ha lika stora möjligheter att flytta som art directors och banktjänstemän. Därför ska allmännyttan ägas och drivas av det gemensamma och allmännyttans pengar användas till allmän nytta, och just nu betyder det ett hyresstopp i allmännyttans bostäder. Det är, i all sin enkelhet, en strid om demokratins grundvalar.

 

Ann-Margarethe Livh
Gruppledare för Vänsterpartiet i Stockholms stad

Läs artikeln och mycket annat på ETC.

Finansiera välfärden solidariskt!

Grunden för den pågående och omfattande privatiseringen av välfärden lades av ledande företrädare för näringsliv i symbios med moderaterna för många år sedan. Man hävdade att staten och det offentliga bygger på tvång och att privatisering är det viktigaste instrumentet för att minska det offentligas makt. Allt utom myndighetsutövning ska verka under valfrihet, konkurrens och etableringsfrihet. Denna ideologiska grundsyn dominerar idag inom Stockholms läns landsting.

När de borgerliga tog över landstinget 2006 öppnades dammluckorna för privatisering och allt har gått svindlande fort sedan dess. I dag är en tredjedel av all vård privatdriven. Utan överdrift kan man säga att privatiseringarna nu gått så långt att landstinget har svårt att klara den ekonomiska och kvalitetsmässiga kontrollen av de avtal man har med privata vårdgivare.

Det har vi sett flera exempel på, nu senast var det Engelbrektskliniken på Östermalm som fuskade med fakturor till landstinget.

Fortsätt läsa

Att bo eller inte bo, det är faktiskt inte frågan

När vi detta år sjunger ut på första maj i Stockholm är det en rad som kommer att kännas viktigare än de andra, ”samfälld skall vår räddning bli”. Det är den idén som allra tydligast delar högern och vänstern, men inför vilken även delar av arbetarrörelsen börjat vackla, skriver Ann-Margarethe Livh, Vänsterpartiets gruppledare i Stockholms stadshus, i ETC Stockholm.

Byggs ett gott samhälle genom att vi tillsammans möter våra problem och hjälps åt, eller genom att konkurrera hårdare om färre platser – oavsett om det gäller jobben, vilken skola man ska gå i eller var man ska bo. Allmännyttan var en vision som föddes i arbetarbostädernas trängsel och misär. Alla ska ha någonstans att bo och tillsammans kan vi bygga det.

I en debattartikel i en stor kvällstidning skrev Sofia Arkelsten och Anti Alvsan (M) att politiker inte ska ”ha synpunkter på vilken boendeform som den enskilde föredrar. Det är enskilda människor som ska värdera sina behov och göra sina val”. Det klingar bekant av Margaret Thatchers påstående att det inte finns något samhälle – bara individer. Men huruvida det finns ett samhälle eller inte, och i hur stor utsträckning man måste förlita sig på sig själv när man blir sjuk, får barn eller vill åka tåg trots att man inte själv kan bygga räls – det är en politisk fråga.

Stockholmsmoderaterna anser inte att det finns något samhälle – bara individer. Allra helst bara konsumenter som gör sina val som om hela livet var en stormarknad. Samtidigt försöker de att inte låtsas om att allt färre Stockholmare, till följd av moderaternas utförsäljningar, har möjligheter att göra några som helst val.

Stockholmsvänstern anser tvärtom att själva möjligheterna att välja oftast börjar med en bostad. Det är först när man har någonstans att bo som man kan skaffa jobb, bilda familj eller utbilda sig. Den enda boendeformen som är lika tillgänglig för alla är hyresrätten vilket gör den till den mest demokratiska boendeformen.

När det gäller tillgången på hyresrätter i Stockholm är dock situationen så katastrofal att vi borde inrätta en kriskommitté. En av de första uppgifterna för den kommittén blir att omedelbart avbryta omvandlingen av allmännyttan och samtidigt införa ett tillfälligt stopp för hyreshöjningar i de kommunala bostadsföretagen.

Fortsätt läsa

Sex timmars arbetsdag – för de sönderstressade mammorna

Livspussel och hämtstress är de nya modeorden för att beskriva den livssituation som många föräldrar upplever. Lovord och rosor har skyfflats över RUT-avdraget, som bland annat gör det billigare att anlita hämtning från dagis. Som blivande morsa är jag något orolig för att själv bli en av de där sönderstressade mammorna, skriver Seluah Alsaati, nyvald ledamot i Vänsterpartiet Storstockholms distriktsstyrelse.

Att kombinera jobb med förväntningar på vad det innebär att vara kvinna och förälder kan bli en utmaning. Men istället för att anlita en barnmamma skulle jag vilja se en lösning som handlar om arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Införandet av sex timmars arbetsdag som norm på arbetsmarknaden skulle vara en reform som även kvinnor ur arbetarklassen skulle ha glädje av.

Enligt siffror från SCB, Statistiska Centralbyrån, hamnar sex kommuner i Stockholms län på tio i topp listan över de kommuner där invånare gör mest RUT-avdrag. De kommuner det handlar om är Danderyd, Lidingö, Täby, Sollentuna, Vaxholm och Nacka. Med andra ord tydliga höginkomstkommuner. Men det betyder inte att problemet med stressade föräldrar är ett överklassproblem. Tvärtom har föräldrar och ensamstående mammor som bor i Stockholms förorter samma problem, om inte värre. Skillnaden är att högern valt att åtgärda problemet för de rika medan andra får slita på som vanligt.

Fortsätt läsa

Det finns ingen säker kärnkraft

Uttalande Kärnkraften är en oacceptabel energiteknik ur såväl ett ekonomiskt, ekologiskt som etiskt perspektiv. Det finns hållbara och förnyelsebara alternativ som idag inte understöds av regeringens politik.

Vi häpnar över att Centerpartiet har gjort en kovändning i denna fråga, från aktiva kärnkraftsmotståndare till de kärnkraftskramare de är idag.

Det som nu händer i Japan är en tragedi av gigantiska mått som påminner om att kärnkraft är en oerhört farlig och osäker energiteknik. Växthuseffekten och det faktum att vattennivåerna stiger globalt innebär att risken för översvämning är överhängande. Kärnkraftverk är ofta placerade vid havet eftersom man använder sig av havsvattnet för kylning och är därmed särskilt utsatta för haveririsk.

Säkerheten vid de svenska kärnkraftverken är inte heller godtagbar. Erfarenheten visar att kylningen kan slås ut vid extrem kyla eller brand vilket kan leda till partiell härdsmälta. Ytterligare ett problem som inte är löst på ett godtagbart sätt är slutförvaringen av använt kärnbränsle. Kärnkraften hotar inte bara dem som lever på jorden idag utan riskerar redan nu framtida generationers liv och levnadsutrymme de kommande hundratusen åren.

Svenska folket tog tydligt ställning för successiv avveckling av svenska kärnkraftverk i folkomröstningen 198o. Regeringens val att inte följa folkomröstningens beslut är ett bevis på deras bristande respekt för demokrati och folkets vilja.

För att aktivt välja kärnkraft som energiteknik så måste man också inse de oöverblickbara konsekvenserna, något som naturligtvis är omöjligt att göra. De senaste händelserna i Japan visar att det är de okända riskerna som gör detta till en mycket farlig energiteknik.

När regeringen nu väljer att inte bara bevara befintlig kärnkraft i Sverige, utan även planerar en utbyggnad tar man en kalkylerad risk. En risk med oöverblickbara konsekvenser som man bevisligen är redo att ta. Vi kräver en energipolitik som tar ansvar för vår och våra framtida generationers säkerhet.

Vänsterpartiet Storstockholm årskonferens 19 – 20 mars 2011

Framtidskonferens

Framtidskommissionen kommer under några regionala konferenser i början av april att presentera och informera om sitt arbete samt vad som är på gång beträffande framtida strategiska utmaningar. Under konferenserna kommer även en sammanställning av Framtidskommissionens omfattande enkätundersökning, som skickats till mer än tusen medlemmar och f.d. medlemmar, och intervjuer med partifunktionärer att presenteras och ligga till grund för det som ska diskuteras på konferenserna. För att alla ska få möjlighet att ventilera och komma med tankar och åsikter finns därför ett pass med gruppdiskussioner inlagt.

Plats

Stockholms Universitet, Campus Frescati, Södra huset, Hörsal A2

Program

  • 11.30 – 12.00     Lunch på Lantis (bredvid Södra huset).
  • 12.00 – 12.15    Välkomsthälsning VSF Stockholm
  • 12.15 – 13.00     Strategier för en framtidsvänster
  • 13.00 – 14.00    Våra utmaningar
  • 14.00 – 16.00    Gruppdiskussioner och återsamling.

Frågor att fundera på inför konferensen:

  • vilka är Vänsterpartiets styrkor och svagheter politiskt och organisatoriskt sett?
  • vilka är Vänsterpartiets stora utmaningar de kommande 5-10 åren?
  • vad behöver Vänsterpartiet förändra för att nå våra mål?
  • vad kan vi göra på partiförenings-, distrikts- och central nivå?

Praktiskt

Konferensen äger rum lördagen den 9 april på Stockholms Universitet, med VSF Stockholm som värd. Karta över Frescati och T-bana, bussar finns här.
https://www.su.se/om-universitetet/huvudstadens-universitet/universitetsomraden/kartor-over-universitetets-omraden-1.7945

Mer information på Facebook.

Bemöt Sverigedemokraterna!

Vad fick ni lära er?

– Det viktigaste vi fick lära hur man vänder debatterna till vår egen fördel, när SD snackar om massinvandring, säger vi att det istället handlar om en massavvisning. Det säger Seluah Alsaati från aktivistnätverket som arrangerade mötet med Kalle Larsson.

– Vi måste vända debatten och börja tala om klass och välfärdssamhället. De flesta som röstar på SD är inte genuina rasister utan frustrerade över sin livssituation. Där kan Vänsterpartiet erbjuda ett alternativ.

Vad tror du deltagarna tyckte om det?

– Intresset var superstort, drygt 80 personer kom, vilket var mer än dubbelt så många som vi trodde skulle komma.

Hur ska ni i aktivistnätverket göra med allt det nya som ni lärt er?

– Vi ska ha ett möte nästa söndag för att diskutera en antirasistisk strategi. I nätverket jobbar vi med de frågorna som medlemmarna vill. Egentligen kan man säga att vi redan nu jobbar med antirasism. Vi har sedan i höstas varit ute med fika för välfärden. Just nu hjälper vi partiföreningen i Hässelby-Vällingby där vi bland annat knackar på hos de boende för att fråga vad de tycker om välfärden.

Vill du vara med i aktivistnätverket kontakta då: [email protected]

Vänstern blir starkare tillsammans

Vänstern har starka och rika motståndare. Vårt främsta motmedel är vårt engagemang, och att vi har en politik som många håller med om. Men det behövs också pengar för att kunna föra ut den politiken. Både för att stärka vår organisation och för att trycka material, ordna möten, köpa annonsplats och så vidare.

Därför har vi nu skapat en möjlighet för dig på ett enkelt sätt hjälpa partiet till ekonomiskt. Om du skriver upp dig på vårt autogiro och skänker en summa – allt från några tjugolappar och uppåt – varje månad, så skulle det göra mycket stor skillnad för ett fattigt parti som vårt. Det är genom många små insatser som alla folkrörelsepartier har byggts starka genom historien. Det är dags att bygga oss starka igen.

John Hörnquist, distriktsordförande

Ps. Du kan sätta in enskilda belopp på vårt postgirokonto PG 57624-9, märk talongen ”Valfonden”. Ds