Internationella dagen mot våld mot kvinnor
I dag är det den internationella dagen mot våld mot kvinnor.
FN har slagit fast att våld mot kvinnor är ett hinder mot jämställdheten i juridisk, social, politisk och ekonomisk bemärkelse.
Det är en fråga om makt, helt enkelt.
De som har de juridiska, sociala, politiska och ekonomiska fördelarna är de som har makten. Vi kan konstatera att det varken i ett globalt eller nationellt perspektiv är kvinnorna.
Förra året anmäldes över 20 000 fall av kvinnomisshandel, i de allra flesta fall var offret bekant med med gärningsmannen.
20 000. Det är lika många som bor i kommuner som Ljusdal, Kumla och Simrishamn.
Sedan kan man anta att mörkertalet är stort. Av många skäl kanske man inte kan anmäla en närstående person. Kanske den man har barn med, kanske den man är beroende av för sin försörjning. Kanske är man rädd att omgivningen ska döma och ta parti för gärningsmannen.
“Han är inte sån.” “Han skulle aldrig..” “Han är ju så himla trevlig”
Det syns inte utanpå vad en människa är kapabel till.
Det kan vara svårt att ta sig ur en våldsam relation. Våldet kan normaliseras och offret lägga skulden på sig själv. När det råder bostadsbrist är det svårt att lämna. Om man har låg inkomst kan man tveka på grund av en oro över huruvida man kan försörja sig själv och sina barn vid en separation.
Detta är alltså självklart också en klassfråga. Är man låginkomsttagare, arbetslös eller sjukskriven är det svårare att våga ta steget. Det kan också handla om att kvinnan inte talar så bra svenska och har svårt att veta hur man kontaktar myndigheter och ta reda på hur man kan få hjälp och stöd. Man kanske har ett bristande socialt skyddsnät vilket också gör ett uppbrott svårare.
Här måste samhället göra hjälpen mer lättillgänglig och omfattande. Det måste finnas jourbostäder för utsatta kvinnor i alla kommuner. Kvinno- och tjejjourerna måste få kontinuerligt stöd, inte vara beroende av vad en regering eller kommunmajoritet för tillfället tycker.
Man måste också ta polisanmälningar på allvar och de måste utredas skyndsamt och omsorgsfullt. De flesta av de mord som begåtts på kvinnor, där gärningsmannen är en närstående (i genomsnitt 20/år), har föregåtts av anmälningar om våld och hot. Därför har Vänsterpartiet under många år drivit kravet på att en nationell haverikommission ska tillsättas varje gång en kvinna mördats eller misshandlats till döds av en närstående man.
Så länge vi låter detta fortsätta, kommer det att fortsätta.
Övergrepp mot kvinnor, oavsett om det handlar om misshandel, våldtäkt eller trafficking, är en i grunden demokratisk fråga.
Den handlar om huruvida kvinnor ska vara jämställda män i juridisk, social, politisk och ekonomisk bemärkelse.