Idag har Kerstin Burman, jurist och distriktsstyrelseledamot för Vänsterpartiet Storstockholm, och Seluah Alsaati, ordförande Vänsterpartiet Storstockholm, polisanmält en rad grova påhopp och kränkningar i sociala medier riktade mot människor med utländsk bakgrund, muslimer, romer och HBTQ-personer.

Idag har Kerstin Burman, jurist och distriktsstyrelseledamot för Vänsterpartiet Storstockholm, och Seluah Alsaati, ordförande Vänsterpartiet Storstockholm, polisanmält en rad grova påhopp och kränkningar i sociala medier riktade mot människor med utländsk bakgrund, muslimer, romer och HBTQ-personer.

Anmälan är gjord på ett 20-tal uttalanden. De flesta är skrivna av personer som har, har haft eller är kandidater till förtroendeuppdrag för Sverigedemokraterna. Vår förhoppning med detta är att vi får fram några tydliga markeringar från rättsväsendet om vad som är okej att uttrycka och inte, vad som är att se som hat och inte hör hemma i samhällsdebatten. Det är valår och det har just varit Stockholm Pride.

Vi kan se att när antirasister, personer med invandrarbakgrund och HBTQ-personer tar plats i offentligheten möts vi oftare med hat och hot än andra. En del som inte håller med oss använder sig av kränkningar och skrämselpropaganda för att motarbeta oss och begränsa vår plats i det offentliga rummet. Under året har också många av Vänsterpartiets medlemmar tagit emot hot riktade mot dem. Detta är förstås helt oacceptabelt.

– Att människor ger uttryck för förakt, att jag är mindre värd på grund av att jag är bisexuell är inte okej. Det minskar mina möjligheter att nyttja samma livsutrymme och samma öppenhet kring min person som exempelvis heterosexuella personer. På samma sätt begränsas Seluahs livsutrymme av människor som uttrycker hat för att hon har föräldrar som inte är födda i Sverige, säger Kerstin Burman.

Få anmälningar om exempelvis hets mot folkgrupp leder till åtal. Vänsterpartiet anser att arbetet med hatbrott måste stärkas. Hatbrott riktar sig mot en person eller en grupp där motivet hos förövaren är att kränka gruppen eller personer just på grund av exempelvis deras ursprung eller sexuella läggning. Hatbrottslagstiftningen handlar om en demokratisk markering – du ska kunna delta i samhället på samma villkor, oavsett exempelvis härkomst eller sexuell läggning. Hatbrott är ett hot inte bara mot de personer som utsätts, utan mot alla personer som tillhör den aktuella gruppen.

– Nu när valrörelsen intensifieras och många av oss kommer att höja rösten för ett rättvist Sverige, undrar vi förstås om hatet kommer att öka. Vi accepterar inte att våra medlemmar eller någon annan möts av hat när vi utnyttjar våra demokratiska rättigheter, säger Seluah Alsaati.

Uppdaterades: 13 aug 2014