”Duka din veranda till fest

För en långväga gäst

I landet lagom är bäst

Vi skålar för en midsommar till

Färsk potatis och sill

Som om tiden stått still

Välkommen, välkommen hit

Vem du än är var du än är” 

Det är dagen före Kristallnatten och jag återupptäcker för en stund pojkbandet Kent som höll mig sällskap under gymnasietiden. I låten ”Sverige” sjunger Jocke Berg om det land jag drömmer om. Midsommar känns långt borta, men budskapet är ändå aktuellt. Välkommen hit, vem du än är. Faller det bomber i ditt land, välkommen hit. Har du fel religion och riskerar att avrättas på grund av det, välkommen hit. Är det inbördeskrig i ditt land, välkommen hit. Har du fördrivits på grund av en ockupation, välkommen hit. Jag drömmer om Sverige som en fristad från krig och förföljelse.

Det är många som hittat sig den fristaden här. Min pappa är en av dem. Han flydde för sitt liv och tog sig så långt bort som möjligt från Saddam och Irak. Men det är många som aldrig får den chansen. De drunknar i en överlastad båt någonstans i Medelhavet. Eller portas vid dörren till Sverige. Under förintelsen var det många judar som försökte fly hit. Men tiden innan och flera år inpå andra världskriget höll sig Sverige iskallt restriktiv till att ta emot judiska flyktingar. Liksom i resten av Europa fanns det även i vårt land en fientlighet mot judar.

9 november 1938 inträffade det som kom att kallas kristallnatten. Natten då synagogor sattes i brand, judar misshandlades och fönster till butiker med judiska innehavare krossades. Imorgon har det gått 75 sedan det hände. Fientligheten mot judar har till viss del avtagit, men den finns fortfarande där och gör sig smärtsamt påmind. Många män, kvinnor och barn med judisk tillhörighet vågar inte bära sina religiösa attribut på gator och torg. De lever med rädslan över att bli hotade och överfallna.

Den rädslan lever även många andra grupper med. Det var inte länge sen vi hörde om den gravida kvinnan i Farsta som blev misshandlad för att hon hade en slöja på sig. Islamofobin har satt sig i vårt land på allvar och vi har ett parti i riksdagen som gör den politiskt legitimerad. Vi minns pappan och sonen som attackerades av ett gäng i Malmö bara för att de hade fel hudfärg. För att inte nämna romerna som en morgon vaknade upp och insåg att de finns registrerade hos polisen i Skåne.

På årsdagen av kristallnatten påminner vi oss om vad som hände under andra världskriget och lovar varandra att det aldrig ska hända igen. Vi påminner oss om varför vi fortsätter kämpa dag efter dag. Vi påminner oss om att jämlikheten måste segra över rasismen. Vi kramar om våra barn och viskar i deras öron att inget någonsin får hända dem. Vi ser på våra medresenärer på bussen som våra jämlikar. Alla är vi lika värda. Oavsett hudfärg. Oavsett ögonfärg. Oavsett om vi är uppvuxna med potatis och sill eller om vi kommer långväga.

Välkommen, välkommen hit
Vem du än är var du än är

Seluah Alsaati, distriktsordförande Vänsterpartiet Storstockholm

Uppdaterades: 11 nov 2013