”Ett nej är ett nej är ett nej!” -Seluah Alsaati
Tal på manifestation med FATTA mot friande i gruppvåldtäktsmål,
Mynttorget, 10 oktober 2014, Seluah Alsaati
Ett nej är ett nej är ett nej – Vänsterpartiet vill se en ny sexualbrottslagstiftning
Det här talet handlar inte om en tjej och sex killar. Det handlar inte om ett våldtäktsoffer och sex förövare. Det handlar inte om en friande dom och sex dåliga bortförklaringar. Händelser som den här berör långt många fler än de direkt inblandade. Det berör alla oss kvinnor.
Det kunde ha varit vi som låg på den där sängen i den det där mörka rummet den där hemska natten. Det kunde ha varit vår syster. Vår dotter. Vår kära mamma.
Vi sitter alla i samma båt. Det är i solidaritet vi tagit oss hit idag. För att ännu en gång säga att vi har fått nog. För att ännu en gång höja våra röster och säga att vi kräver förändring. Inte en enda kvinna till ska falla offer för våldet. Inte en enda tjej till ska få sitt liv sönderslaget. Det är dags att stoppa mäns våld mot kvinnor.
Våldtäkt är det grövsta uttrycket för mäns våld mot kvinnor. Men det är inte det enda. Våldet begränsar. Våldet beskär. Våldet trycker tillbaka oss kvinnor. Rädslan för våldet begränsar minst lika mycket som själva våldet. Rädslan för att stå ensam på tunnelbaneperrongen. Rädslan för vad som ska hända om du går hem tillsammans med en kille.
Rädslan är vår värsta fiende men den är också vår bästa vän. Den talar om när något är fel. Den talar om att du ska springa, frysa eller slå tillbaka i en hotfull situation. Vi reagerar alla olika. Men vi känner alla lika. Känslan är otäck. Känslan är obehaglig.
Därför är det inte mer än rätt att vi kvinnor får lära oss självförsvar. Vänsterparitet arbetar för att alla tjejer som går i högstadiet ska ha rätt att träna feministiskt självförsvar. Det är inte vårt fel att vi blir utsatta. Men om vi blir det ska vi i alla fall veta hur vi kan försvara oss. Det är en självklarhet för oss. Det borde vara en självklarhet för flera.
Men det här talet handlar inte bara om oss kvinnor utan också om männen. Om dem och deras maktutövning. Långt ifrån alla män våldtar men de som våldtar är oftast män. Det innebär att män som grupp har ett kollektivt ansvar för att det som hände aldrig ska hända igen. Genom att säga ifrån när någon fäller sexistiska kommentarer i klassrummet. Genom att säga stopp när en kompis skryter om hur han fick sin tjej att hålla käften när de bråkade igår.
Genom att aldrig någonsin stå i kö utanför ett rum där dina kompisar våldtar flickan på festen och vänta på din tur. Genom att ingripa och stoppa dina kompisar men om du är för feg för att göra det så för guds skull, se åtminstone till att inte delta själv.
Det här talet handlar inte om att män inte skulle veta bättre. Att de här sex killarna faktiskt trodde att hon var med på det. Författaren Katarina Wennstam uttryckt det väldigt bra: sluta utgå från att män är dumma. Utgå inte från att män som blir sexuellt upphetsade slutar fungera intellektuellt och empatiskt. Att de inte kan fatta att ett nej är ett nej är ett nej. Utgå istället från att män som hör ett nej faktiskt förstår vad det innebär. Att om de ändå envisas med att fortsätta så överträder med medvetet en gräns. För vi vet att alltför många våldtäktsmål faller just på det – att killarna antas inte ha förstått att tjejen inte ville. Men vi vet bättre. En våldtäkt är en våldtäkt är en våldtäkt. Killar, hovrätten gav er rätt men i våra ögon går ni inte fria från ansvar.
Vi har alltför få fällande domar i Sverige. 2011 anmäldes 17 077 sexualbrott i Sverige, samma år lagfördes endast 168 av dem som våldtäkt. Vad hände med de resterande 16 909 fallen? Det är helt uppenbart att något måste göras. Vill vi ha ett rättvist samhälle där fler våldtäktsmän blir dömda måste vi stärka offrets ställning. Ja, då måste vi också förändra lagen.
Det är därför jag med stolthet kan säga att jag här idag representerar ett parti som tar kampen mot mäns våld mot kvinnor på allvar. Här, idag på gatan tillsammans med alla er. Och där inne i riksdagen. Vänsterpartiet arbetar aktivt för att den svenska sexualbrottslagstiftningen ska ändras.
Vi tycker att det ska införas en samtyckesbestämmelse. Ska man ha sex ska båda parter vara på det klara med att den andra är med på det. Så enkelt är det. Dags att lämna en föråldrad lagstiftning som lämnar kvinnor i sticket och ersätta den med modern lagstiftning där kvinnors rätt till sin egen sexualitet värnas.
Vet ni en sak, det tror jag att ni gör, men det förtjänar att upprepas så att det går ända in i kroppen och själen: förändring är möjlig. Tjejer som blivit våldtagna får ett helt annat stöd och bemötande av polis, sjukvård och rättsväsende än vad som var fallet för ett decennium sedan.
Lagen har ändrats flera gånger – alltid med syftet att i större utsträckning värna kvinnors sexuella integritet. För det har vi våra mammor och mormödrar att tacka. För alla dem som generationer innan oss kämpat för kvinnors position i samhället. Som lagt ner sina liv för att de och deras barn ska få det bättre. I den kampen har Vänsterpartiet haft en viktig roll att spela, tillsammans med andra progressiva feministiska krafter. Det arbete som vi gjort tillsammans med generationer innan oss är något vi ska vara stolta över. Det är där. I övertygelsen om att det går att ändra, som vi hämtar kraft och inspiration.
Jag står här idag tillsammans med er för att vi har fått nog. Våldtäkt är aldrig okej, oavsett vem det är som våldtar. Till de som försöker kidnappa den här frågan för sina egna mörka syften, som bara bryr sig om våldtäktsmål som passar deras politiska motiv, har jag bara en sak att säga. Vi klarar oss utan er och ert rassesnack. Ni är inte välkomna här.
Det här talet handlar inte om en tjej och sex killar. Det handlar inte om en friande dom och sex dåliga bortförklaringar. Det handlar om dig om mig. Om vilket samhälle vi vill leva i.
Jag vill leva i ett samhälle där mina två söner lär sig att det inte är okej att ge sig på kvinnor. Att man ska behandla tjejer med respekt.
Oavsett om det är på förskolan, på jobbet eller på fyllan en fredagskväll. Ett samhälle där du och jag är lika fria. Där du och jag har lika makt. Så vi fortsätter att höja våra röster. Vi fortsätter att protestera. Dags för upprättelse. Dags för rättvisa.