Livspussel och hämtstress är de nya modeorden för att beskriva den livssituation som många föräldrar upplever. Lovord och rosor har skyfflats över RUT-avdraget, som bland annat gör det billigare att anlita hämtning från dagis. Som blivande morsa är jag något orolig för att själv bli en av de där sönderstressade mammorna, skriver Seluah Alsaati, nyvald ledamot i Vänsterpartiet Storstockholms distriktsstyrelse.

Att kombinera jobb med förväntningar på vad det innebär att vara kvinna och förälder kan bli en utmaning. Men istället för att anlita en barnmamma skulle jag vilja se en lösning som handlar om arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Införandet av sex timmars arbetsdag som norm på arbetsmarknaden skulle vara en reform som även kvinnor ur arbetarklassen skulle ha glädje av.

Enligt siffror från SCB, Statistiska Centralbyrån, hamnar sex kommuner i Stockholms län på tio i topp listan över de kommuner där invånare gör mest RUT-avdrag. De kommuner det handlar om är Danderyd, Lidingö, Täby, Sollentuna, Vaxholm och Nacka. Med andra ord tydliga höginkomstkommuner. Men det betyder inte att problemet med stressade föräldrar är ett överklassproblem. Tvärtom har föräldrar och ensamstående mammor som bor i Stockholms förorter samma problem, om inte värre. Skillnaden är att högern valt att åtgärda problemet för de rika medan andra får slita på som vanligt.

De flesta vet att färre timmar på jobbet innebär fler timmar för barnen – eller varför inte fler ”vuxentimmar”. Omkring en halv miljon kvinnor arbetar frivilligt deltid, vilket minst sagt innebär en ekonomiskt olönsam affär. Som en del av kampanjen ”Alla andra hämtar tidigt” har Kommunal gjort en undersökning bland sina medlemmar som visar att en tredjedel inte kan jobba heltid på grund av öppettiderna inom barnomsorgen. Visst är det självklart att driva frågan om längre öppettider inom barnomsorgen. Men jag tycker att det är ännu bättre att driva kravet om sex timmars arbetsdag.

Vänsterpartiet vill arbeta för en arbetstidsförkortning i förlängning, som på sikt ska resultera i sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Detta är en reform som kommer att kosta och därför behöver övergången ske stegvis. Det finns inget färdigt finansieringspaket utan vi håller på att ta fram underlag på hur det skulle kunna ske. Klart är att man skulle kunna slänga om i resurser som cirkulerar på arbetsmarknaden idag. Övertidsarbete resulterar i sjukskrivningar som kostar, detta skulle förmodligen sjunka med arbetstidsförkortning. Kortare arbetsdag går också hand i hand med frågan om jobb för alla. Eftersom kortare arbetstider inte får innebära kortare öppettider på till exempel dagis, måste fler personal anställas för att utföra samma arbete som tidigare. Att människor har jobb genererar på sikt mer pengar är att de är arbetslösa.

När jag var liten gick jag också hos en barnmamma. Det var kommunens sätt att kompensera för att dagis stängde innan mina föräldrar slutade jobba. När jag pratade om det här med mamma för några dagar sedan sade hon att hon ångrar att hon inte lade mer tid på barnen istället för att jobba så mycket. Men jag klandrar inte henne. Det var genom jobbet som mina föräldrar tjänade ihop pengar för att mata mig och min syster. Jag är nu själv i sjätte månaden och det är inte länge kvar tills jag intar min mammas tidigare roll. Kommer jag att bli en av dessa skuldtyngda och söndertrasade morsor? Kommer jag behöva säga förlåt till mitt barn om tjugo år för de prioriteringar jag gör idag?

Lösningen stavas varken RUT eller nanny-kultur. Sex timmars arbetsdag borde vara det självklara modeordet på alla de läppar som bekymrar sig för hur livets pussel ska läggas.

Uppdaterades: 07 apr 2011