nolltaxa

Avgiftsbefria kollektivtrafiken

Nolltaxa tillsammans med satsningar på cykelanvändning och minskat utrymme för bilar kan bli dödsstöten för den klimathotande massbilismen oavsett drivmedel. Nolltaxan omfördelar också mycket påtagligt från rik till fattig och ger alla samma möjligheter att röra sig obehindrat i länet. Nolltaxa är dessutom en feministisk satsning då majoriteten av kollektivtrafikresenärerna är kvinnor.  Minskad bilism möjliggör även en mer effektiv markanvändning så att vi kan återta ytor som idag är reserverade för bilar och använda dem till att bygga bostäder utan att offra viktiga grönområden.

Kollektivtrafik är en självklar del av den generella välfärden och självklart ska den generella välfärden vara gemensamt finansierad. Genom taxe- och kontrollsystemet rinner idag hundratals miljoner bort från att göra nytta i trafikproduktionen. Samtidigt rinner lika mycket bort i vinster till riskkapitalisterna bakom de stora privata trafikföretagen. En kombination av nolltaxa och offentlig drift skulle ge utrymme för en 30-procentigt ökad trafik-utbud. Det motsvarar den ökning som SL beräknar kunna bli följden av att resorna blir fria från biljetter.

Finansieringsalternativ för en avgiftsfri kollektivtrafik

1. Höjd landstingsskatt med ca 1,25 kr per skattekrona
Höjd landstingsskatt är det enklaste alternativet. En höjning med 1,25 kr i Stockholms län skulle medföra att länets invånare beskattas ungefär som genomsnittssvensken. Även vid beräkningar på en högre höjning med 1,39 kr så skulle alla Stockholmare med en inkomst under 60 000 kr i månaden spara pengar på en skattehöjning jämfört med dagens nivå på SL-taxan. Problemet är politiskt eftersom landstinget har en stabil borgerlig majoritet som inte förstår att även deras väljare har mycket att vinna på en skattefinansiering.

2. Förmånsskatt som för frikort, 0–450 kr per månad
Förmånsskatt för alla, innebär att skattskyldiga beskattas för den förmån som en gratis kollektivtrafik innebär. Det är de villkor som gäller för förtroendevalda i landstinget som kan prenumerera på SL-kort och endast betala förmånsskatt för kortet. De ekonomiska effekterna för den enskilde är ungefär desamma som vid höjd landstingsskatt.

3. Regional arbetsgivaravgift, ca 1,5 % på lönesumman i länet
Regional arbetsgivaravgift är en etablerad modell i Frankrike för att finansiera kollektivtrafik i en kommun eller region. Idéen med modellen är att arbetsköpare har stor nytta av att kommunen eller regionen står för en väl fungerande kollektivtrafik för arbetarna och att det därför är rimligt att arbetsköparna betalar för den tjänsten. I Frankrike är det bara arbetsköpare med mer än 9 anställda som får beskattas. Vi anser att även arbetsköpare med färre än 9 anställda har denna nytta och att uttaget ska kunna gälla generellt. De allra minsta företagen, ensamföretagare med enskild firma utan anställda bör däremot undantas från den höjda arbetsgivaravgiften i form av höjd egenavgift. För att täcka hela nolltaxan krävs ca 1,5 % på den samlade lönesumman i länet. Det är en obetydlig höjning av arbetsgivaravgiften som idag normalt är 31,42 % men har varit uppe i 39 %. Hur den slår mot den enskilde är dock svårt att beräkna. Denna finansieringsmodell kan inte beslutas regionalt utan kräver en lagändring.

4. Regional moms (VAT), ca 2% på inköpen i länet
Regional moms på all konsumtion i länet, är en modell som tillämpas i exempelvis New York där en del av kostnaderna för kollektivtrafiken finansieras genom VAT. En sådan modell slår lite annorlunda än beskattningarna ovan. Visserligen konsumerar höginkomsttagare mer än låginkomsttagare men genom moms får även de riktigt fattiga vara med och betala för kollektivtrafiken. Dessutom ”drabbas” konsumenter från andra län och länder, vilket kan uppfattas som logiskt om de också ska omfattas av nolltaxan. Det har varit svårt att få fram siffran för momsinkomster regionalt men vi uppskattar att det rör sig om 2 % för att täcka hela nolltaxan. Den regionala momsen är liksom den höjda regionala arbetsgivaravgiften ett beslut för riksdagen.

5. Skatt på hyran för kommersiella lokaler centralt eller i länet
Skatt på hyran för kommersiella lokaler generellt eller i centrala lägen, är en logiskt begriplig men svårgenomförbar modell. Den liknar alternativ 4. Även denna modell kräver beslut på riksnivån såsom alternativen 3 och 4.

6. Skatteväxling, omfördelningar inom den befintliga skattesatsen.
Skatteväxling där man omfördelar resurserna mellan olika bugdetposter inom landstinget. Denna modell kan i viss mån användas som komplement till de andra finansieringsalternativen men bör inte ta resurser från den underfinansierade sjukvården. Besparingar som landstinget kan uppnå genom bättre kontroll av kostnader i upphandlingar och i längre sikt genomförande av verksamheter i egen regi kan styras till ökad skattefinansiering av kollektivtrafiken.

7. Höjda skatter och avgifter på bilismen som används till att finansiera kollektivtrafiken.
Att bilismen får finansiera kollektivtrafiken, var den ursprungliga tanken när trängselskatten infördes i Stockholm efter en folkomröstning. Detta har dock uteblivit eftersom pengarna från trängselskatten har styrts till motorvägsbyggen i stället. Höjda trängselskatter, parkeringsavgifter och nya bilrelaterade avgifter kan med fördel användas för att finansiera nolltaxan. Ett exempel skulle kunna vara en höjd fordonskatt för bilar som innehas av personer folkbokförda i kollektivtrafiknära lägen.  Även detta alternativ kräver överenskommelser mellan kommuner, landsting och staten.

Läs hela rapporten här:
Nolltaxeutredningen