CH Hermansson och Lars Werner, fd partiordföranden för Vänsterpartiet, om partiets historia.
Detta kurstillfälle är öppet för alla intresserade. Anmäl dig till [email protected].
Emil Broberg om Vänsterpartiets arbete med välfärdsfrågorna och kampanjen sjukvård utan vinstintresse. Observera att detta studietillfälle äger rum i SRF:s lokaler på Gotlandsgatan, Gotlandsgatan 44, en trappa ner. Hiss finns.
Nås lätt med tunnelbanans gröna linje station Skanstull, uppgång Allhelgonagatan. Med buss 3 eller 4, hållplats Skanstull.
Kursen är fullbokad under våren, men hör av dig på [email protected], om du vill stå på väntelista vid eventuella avhopp.
Kursintroduktion samt Ida Gabrielsson om framtidskommissionen.
Anmäl dig till fördjupningsstudierna till [email protected]
Det talas mycket om livspusslet. Om hur det ska kunna läggas. Men borde inte frågan vara om ska läggas? En vild idé: tänk om samhället anpassades till människorna – istället för tvärtom?
Den borgerliga regeringen menar sig genom RUT-avdraget för hushållsnära tjänster ha löst problemet. Tack vare detta kan alla (som har råd) få billig städhjälp. Så lugn, pappa behöver inte börja diska! Staten subventionerar någon annan som gör det åt honom. I alla fall på Solsidan. Tar familjen dessutom ut vårdnadsbidrag är det verkligen lugnt. Då kan mamman (i över nio fall av tio) ta hand om det som städhjälpen inte hinner med. Regeringens engagemang för Skuggsidans livspussel är något svalare.
Men varför läggs det där pusslet egentligen? Och vilka lägger det? Småbarnsföräldrar – mest kvinnor – som springer mellan dagis, jobb och barnavårdcentraler. Andra föräldrar som springer till och från träningar och föräldramöten. Samma föräldrar – eller helt andra personer, men återigen oftast kvinnor – som hjälper gamla mamma, pappa, maken/makan – eller någon annan funktionshindrad anhörig – med tvätten, räkningarna eller vårdkontakterna. Med det som hon eller han inte klarar själva. Med det som hemtjänsten eller serviceboendet inte längre har tid med. Eftersom kommunen inte har råd. Eller eftersom det privata omsorgsföretaget prioriterar en rejäl chefsbonus, före pratstunder mellan personal och äldre.
En billig och enkel lösning på hela problematiken vore att sluta föda och uppfostra nya generationer. Sluta ta hand om tidigare generationer när dessa inte längre kan ta hand om sig själva. Slutpusslat! Helt utan RUT-avdrag.
Få människor tycker detta känns helt rimligt. Från höger till vänster envisas folk med att tycka att familjeliv, barn och omsorg om äldre är rätt viktigt. Och det är ju sant. Även i krassa ekonomiska termer. För utan nya generationer blir det svårt med BNP-tillväxten framöver. Och den beslutsfattare som avskaffar andras rätt till ålderdom, riskerar även sin egen.
Det är därför pusslet läggs. För att utan det är inget samhälle möjligt.
Men om något är avgörande för samhällets överlevnad – varför görs det då bara när det blir tid över? Med den logiken borde även kärnfysiker, ingenjörer, läkare och elektriker sköta sina uppgifter på fritiden? När de får lite tid över. Obetalt, förstås.
Men ”samhället” värderar energi, tekniska produkter och högkvalificerad medicin högre än omsorgsarbete. Kanske är det det vi borde ändra på?
Några enkla förslag:
Om föräldrar måste kunna jobba natt, måste väl samhället se till att någon tar hand om barnen på natten.
Om samhället menar att män kan jobba heltid med barn, så måste väl kvinnor också ha rätt till det. Ändå jobbar tiotusentals kvinnor ofrivillig deltid. Och om samhället menar att någon av föräldrarna måste jobba deltid för att hinna med pusslandet, så borde väl heltidsnormen sänkas även för män. Med bibehållen lön förstås. Arbetstiden sänks ju för att vi ska hinna med andra viktiga saker, som idag utförs oavlönat.
Om det behövs minst tretton månader av omsorg i hemmet (den tid man kan få 80% ersättning) innan ett barn är redo för förskolan, så borde väl även pappor ta ansvar för denna tid. Idag gör mindre än var femte pappa det. Risken för diskriminering av kvinnor skulle sjunka betydligt då.
Så att omsorgen om barn, äldre och funktionshindrade får tillräckligt med resurser. Utan pusslande vid sidan av. Finansiera gärna med att ta tillbaka några av de hundra miljarder av skattesänkningar som de senaste åren gått till högavlönade män med stora förmögenheter.
Varning: detta kan medföra något högre kostnader för män som vill fortsätta undvika hemarbete på solsidan. ”But if you want to make an omelet you have to break some eggs…”
John Hörnkvist,
distriktsordförande Vänsterpartiet StorStockholm
Vi läser boken:
Marks utgår i sin bok från frågan hur och varför européerna kom att dominera 85% av världen år 1900. Den växande klyftan i världen har uppstått under de 200 senaste åren. För bara 200 år sedan stod två andra länder – Kina och Indien – för två tredjedelar av världsproduktionen. Hur gick vändningen gick till, hur kom industri och nationalstater att definiera vår värld ? En värld där befolkning, industri och jordbruksproduktivitet hade sitt centrum i Asien fram till 1750-(1800).
Bokens centrala argument är att denna utveckling inte var oundviklig utan historiskt betingad. Västerlandets moderna genombrott berodde inte på, som 1900-tals historiker förklarat på européernas överlägsenhet, bättre gener, klimat, kulturella värderingar etc. 1800-talet tillskrev överlägsenheten ett grekiskt arv av sekulärt, rationalistiskt och vetenskapligt tänkande.
Europa hade vissa unika egenskaper vilket gav det moralisk auktoritet och makt att sprida moderniteten till resten av världen och skaffa sig världsherravälde. Hur galen den teorin är kommer att klargöras när den industriella överlägsenheten hos en stor del av Asien jämför med Europa före 1800 visas i boken.
Marks stöder sig på nyare forskning som visar att egenskaper man en gång trodde var unika för Västeuropa även återfanns i Asien som från 1400-talet till 1800-talet ekonomiskt sett var världens mest utvecklade del. Den kräver ett annat perspektiv än européernas för att förklara hur vår globaliserade värld har kommit att bli som den är.
Start : Tisdag 29 mars kl. 18.00, varannan vecka 6ggr.
Plats : Kafé Marx Kungsgatan 84 ög.
Anmälan till Kerstin Krebs [email protected], eller tel: 08-654 13 10. Var snäll skriv din mailadress efter ditt namn vid anmälan.
Arrangör: CMS och Studieutskottet Vänsterpartiets Storstockholmsdistrikt
Vad händer på den internationella kvinnodagen 8 mars?
Som vanligt arrangeras det en bra och peppig demonstration från Södermalmstorg, vid Slussen, till Medborgarplatsen, säger Matilda Johansson, som har deltagit i arbetet för Vänsterpartiets räkning. Årets paroll är »Gränslöst systerskap – för feminism mot rasism«. Både före och efter demonstrationen blir det tal och musik.
Vilka är det som arrangerar den?
Det är 8 mars-kommittén i Stockholm, den består av exempelvis S, SSU, V, Ung Vänster, Varken Hora Eller Kuvad, ROKS, MP, Grön Ungdom, Kommittén försvar av Iranska kvinnor, Kvinnors nätverk, Fi, S-kvinnor m fl.
Om du fick en feministisk julklapp, vad skulle den vara?
Om det inte skulle vara för mycket begärt, vilket jag naturligtvis inte tycker, så önskar jag mig åtminstone att det tas några steg framåt för en feministisk revolution. Det skulle kunna vara en individualiserad föräldraförsäkring – något som inte behöver motiveras – och obligatorisk utbildning i sex och samlevnad på lärarutbildningen. En sådan utbildning skulle öka förutsättningarna för en bättre och mer professionell sexualundervisning i skolan, vilket förhoppningsvis leder till en förbättrad syn på relationer och sexualitet i samhället.
Internationella kvinnodagen, 8 mars, firar vi kl. 18.00, Södermalmstorg (Slussen)
Musik: Jan Hammarlund
Arr: 8 mars-kommittén
– Nu tar vi steg ett in i valrörelsen 2014, sade Birgitta Sevefjord, oppositionslandstingsråd, när hon i början av mars hälsade välkommen till upptakten av partiets kampanj Världens bästa sjukvård.
Ett sjuttiotal Vänsterpartister från hela landet, de flesta landstingspolitiker och tjänstemän, hade kommit till Stockholm för kampanjupptakten. Påpassligt hade rapporten Vårda varje skattekrona precis kommit från tryckeriet tillsammans med en kampanjhandledning.
Lars Ohly gav en ideologisk inledning och lyfte bland annat folkhälsan:
– Det förebyggande arbetet måste alltid komma i första hand. Här står vi i direkt motsättning till riskkapitalbolagen som ju tjänar på sjuka människor.
Journalisten Kent Werne visade hur välfärden har blivit big business. Allt färre företagskoncerner tar över; de fyra största – Capio, Carema, Aleris och Praktikertjänst – står för 57 procent av vården.
– Det är knappast den mångfald regeringen talade om när man införde Lagen om valfrihet för två år sedan.
I takt med att riskkapitalbolagen tar över scenen blir vården föremål för allt mer avancerad skatteplanering. Vinsterna försvinner ut till skatteparadis. Men Capio och Attendo – som nolltaxerat i flera år – har nu fått bakläxa av Skatteverket på många miljoner.