Klasskampen är inte över
Hur ofta pratas det klass nu för tiden? Alltså inte klass som att barnen går i mellanstadiet eller lågstadiet. Utan klass som i olika villkor. Att inte ha råd med vinterkläder till barnen, SL-kort eller hälsa på släkten i Norrland. Vi bjöd in två kompetenta debattörer för att ta pulsen på dagens klasskamp.
Sofia Södergren Poikulainen är avdelningsordförande för Stockholms Transportarbetare och tjänstledig från sitt vanliga arbete som skyddsvakt.
Svenska Transportarbetareförbundet bildades 1897 och är ett av de fjorton fackförbund som ingår i LO. Transport har mottot “Kollektivavtalet försvarar dig om du försvarar kollektivavtalet!” Vad betyder det i dagens verklighet?
– Vi måste fortsätta försvara LAS, fortsätta stå upp för våra rättigheter på arbetsplatserna, bevaka våra intressen, bli ännu fler som slåss för att det våra föregångare kämpat för inte ska kunna riskera att glida oss ur händerna. Schyssta villkor ska inte vara några konstigheter, det är för oss fackliga en självklarhet, och bra för både jämlikhet och jämställdhet. Att kollektivares löner är fånigt låga i jämförelse med till exempel tjänstemäns är dumheter, utan oss kollektivare – vi samhällsbärare, stannar samhället. En ska ha lön för sitt slit. Rätt lön och skälig lön. Mer och fler försämringar är ett icke-alternativ. Det är vad vi kämpar för varje dag, säger Sofia Södergren Poikulainen.
Under flera decennier har arbetsrätten från 1970-talet sakta men säkert undergrävts. När det fackliga inflytandet minskar så ökar otryggheten på jobbet. I dagens politiska läge, där S och Mp samarbetar med Centern och Liberalerna, finns en uppenbar risk till fortsatta försämringar.
– Kollektivavtalet är den grund och bas, ett av värnen, vi som arbetare och medlemmar i våra fackförbund har för våra rättigheter och trygghet. Arbetarrörelsen är under attack, det är ingen hemlighet. Vi måste försvara, bevaka och förbättra våra villkor och det görs allra bäst med starka fackliga organisationer. Vi står inför, som LO uttrycker det, att ”Organisera eller dö”. Kampen får inte lov att vila om vi säger så, säger Sofia Södergren Poikulainen.
Många unga tror inte att fasta anställningar på heltid existerar, i alla fall inte för dem. Otryggheten på det första, andra, tredje och tionde jobbet är för många det normala. Att engagera sig för förändring är farligt. Att inte stå till tjänst när ett pass blir ledigt kan kännas illojalt.
Kajsa Bysell arbetar som barista på Caffè Ritazza på T-Centralen. Hon är skyddsombud på SSP på Centralen och ordförande för Stockholm-Gotland i Hotell- och restaurangfacket. Hon betonar att de som är medlemmar i facket generellt har bättre villkor, löner och arbetsmiljö än de som inte är med.
– I restaurangbranschen finns det en del oseriösa aktörer. Dåliga arbetsvillkor är tyvärr vardag för många. Därför är det helt avgörande att fackföreningarna är starka och har muskler att stå emot försämringar, säger Kajsa Bysell.
I Januariavtalet mellan regeringen, C och L beskrivs hur samarbetspartierna vill genomföra större förändringar i anställningstryggheten. Regeringen har tillsatt en utredning som kommer att presentera förslag under våren. Parallellt med regeringens utredning så har också parterna (LO, PTK och Svenskt Näringsliv) träffats och presenterat en överenskommelse.
Men hur ser Vänsterpartiet Storstockholm på facklig kamp mot en S-ledd regering?
– Tillsammans med fackföreningsrörelsen så kan vi stoppa ytterligare galenskaper från mittenextremisterna i regeringen. Vi har visat att vi kan påverka regeringen när vi tvingade dem att ändra sig om Arbetsförmedlingen. Nu ska vi sätta stopp för såväl försämringar i anställningstryggheten och kvinnors rättigheter generellt, säger Elena Karlström, distriktsordförande för Vänsterpartiet Storstockholm.